Helsingborgs-Posten – 2 juni 1838, sida 1

att detta ärets WäÄrfåds-frörd, ätminfto: ne hår på orten, kommer att understiga till och med förra årets, hwilken, som hwar man wet, nästan gränsade till mig: wärt. Pa flera ställen hår i lånet faks nar allmogen tillräckligt utsäde, sa att manga icke få så hälften af den wanliga qwantiteten; på andra siällen bar fodere dristen och det uteblifna warbetet gjort fkreaturen alldeles otjenlige till wårarber tet, sa att folket nödgas med hackor frat: a ned utsädet uti den oplejda jorden. Hwad fom blir af en dylik war, äfwen under en fördelaktigare sommar, inses lår: teligen. FWermland och wissa trakter ar Westergötland lårer det, enligt deunderråts telser wi erhällit, frå ånnu wärre till, emeda i man der städes befinner sig i saknad af allt ut: säde. En mängo fartyg, destinerade ti l nyssnämnde prowinser med last af korn, hafre och potäter, hafwa redan i flera dagar legat segelfardige på revicret; me. uppehallas af den langwariga östliga mins den. Till råga på detta missöde befinz ner sig (prisad ware wår omtänksamma och förträffliga elfstyrelsel) angfartyge Götha Elf ur stånd att ännu på en wecka göra fina bogfersturer mellan Gdz th. borg och lilla Edet. Wäl hafwa wi hört berättas, art mann gätt i forfart: ning om att få ångfartyget Amiral ven Platen att uppbogsera en i skärgården liggande Amerikanare; men huruwida detta ångfartyg äfwen fommer att anlis Ita8 om latt förbjelpa fpanmålssflottiljen till Edet eller Äkerström, känna wi ice. Nog tyckes man dock hafwa bert tänka derpå i första rummet. — Huru elfitys reljen skall funna förswara sitt dröjsmål med det under dess omwärdnad ställi a ångfartygets reparation, år ide lätt att inse. Måhända tänker den dock, att den ena Styrelfen fan, lika få wål fom An anden såtta sia öfwer hwad folket