Fahlun den 29 Mars. Rorrorter börja nu ingå till Konungens Befallningshafwande angående Allmogens ut armade tillstand i flera Socknar inom Dalarne, såsom större delen of St. Tu: na, Wenjan, Lima, Elfdahln, Särna, åfwensom Mora och Orsa. Nöden år tv wärr alltför stor, för att funna afbijelpas genom den undsättning Allinogen res dan erhållit. Den hjelp, fom för når: warande fan påråfnag, synes endast till: räcklig att för en fort tid mildra ujelycs ten bland de mest behöfwande. De båt: tre lottade bispringa de nodlidande få längt de förmå, men äfwen detta tager ett stut, och hwar skall då ect antal af minst 10,000 tiggare taga bröd. Urfig: terna derför hafwa äfwen börjat wisa fig; ty flera of de förmögnares miltbo: dar på landet hafwa blifwit hemsdskte. Detta bewisar att armodet redan gått för långt, och att nöden icke känner nå: gon lag. — Dal-Allmogens fånda redlig: bet kommer salunda att sättas på härda prof. (St. K. L. T.) Borås den 30 Mars. Alldenstund uppmärksamheten wanligen plägar fästas på den hungersnöd, som oftast inträffat i Norrland, och Regeringen äfwen alltid gifwit de nödlidande understöd, torde det ej wara utan ändamål, att äfwen om: tala tillstandet i Norunga Pastorat af Elfsborgs Lån , och mähända år nöden i nästgränsande socknar likaså froår. J of: wannämnde Pastorat har det neml. re: dan gått derhän, att der fattigare, obe: suttne delen af allmogen , nödgats till bröd anwända Ben, Halm och Agnar. Den jordägande allmogen åter, bar för Kronoskatternas betalande nödgats taga Diffontlån, få att det i hela Paftoratet snart sagt icke gifwes någon bonde, fom ej gjort län eller står i borgen för dyli: fa. — — J qår aflifwades wid Skene en Soldat, hwilken mördat sitt eget barn; anledningen till denna grymma gerning uppgaf ban wara, att rädda bar: net från de förförelser, för hwilka det ——