djup, Wo war tillfrusen och det war oerhördt kallt. och på flera ställen i Portugal ku 1621—22 woro alla floder i Europa de man ej komma ur husen för sni tillfrusne och Hellesponten belagd 1745—6—7—8 och 9 woro fem kalla ocg med is, sa att den kunde passeras. mycket stränga wintrar. 1655 en mycket sträng winter isynnerhet 1754—55 likaledes. I Paris sjönk qwic i Swerige. Snö och regn föll i silfre i thermometera till slutet i mångd och gjorde mycken skada. scalan och i England frös det sta 1658—59—60 woro öfwermåttan falla kaste öl till 7 å 8 tum tjock is. wintrar. Förstnämnde år gick K. 1766—67 och 68 bade hela Europa my Carl X med en armee af infanteri, ket kalla wintrar; thermometern föf kuwalleri och artilleri öfwer lilla i Frankrike till 46 gr. under 0 oc Belt ifran Holstein till Danska dar: de största floder woro islagde. ne. Öl och branwin maste huggas 1771 läg snön mycket hög; Elben w i stycken för att smältas. bottenfrusen. (670 war kölden mycket sträng i Eng: land och Danmark; bade stora och lilla Belt woro tillfrusna. 1684 war földen ja siark i England, att stora efar deraf sprängdes; öfwer Themsen läg isen 11 tum tjock och en mängd fogel frös ihjel. 1691 dref kölden Wargar in i Wien, der de dödade flera menniskor och myc: fen boskap. 1695 sträng winter. Kölden warade i Tyskland från Öktober till April och många menniskor ihjelfruso. 1697 och 99 woro nästan ännu strängare wintrar. strömmea war tillfrusen i 7 weck — — 2 köld. B. Svinden i Holland KH anmärkt, att der jorden war b nedträngde frosten 21t tum djup men der den war snöbetäckt ej di pare ån 9 tum. RF ga. Lilla Belt war tillfruset, oh jorden kunde ej plöjas förrän i bök jan af April. 1789 war wintern i Europa myck sträng. J Paris upprefte man h XF 2— un stod i flera weckor. J Swerige hh t 14709 war en skaro och mycket beryktad denna winter alltsedan allmänligs winter, alla sjöar och haf tillfröso. blifwit kallad den stränga winte örosten gick på flera orter tre til icke derföre att ej dess köldgrader A fyra alvar ned i jorden, foglarne sednare wintrar öfwerträffats, uti föllo döda ned från luften och tu: isynnerhet derföre, att den ifrån dh sentals menniskor dogo af köld i hu: början utanJnågra afbrott fortfs sen. J England bortfruso buskar med stark köld och snö samt im och andra wexter och i Frankrike O-1 tecken till wår wisade fig förrän livettäden. Adriatiska Hafwet war Maj. Att dagarne efter Päskhelg u äfwen tillfruset och mångfaldiga k wedlass öfwerfördes från Malmd th 9 Oraageträd bortfruso. Köpenhamn, att på Soldaterne, få 0 trar och man reste på släda öfwer na sprucko of köld, och arten Skåt Östersioes. ö ö Preft jemte Klockaren under rese 1729 war stark köld från Oct. till Maj. emellan Socknekyrkorna ihjelfröss 1710 och 26 woro mycket stränga win: Många wilda trän bortfruso och bo skapen dog ef köld. 1731—32 mycket stränga winjrar. VAN näsran lika få stfräna Sam bpno 1795 gick Franska armeen öfwer floder bemkommo från Finska kriget kindaf hörer äfwen till denna winters storia. 4 Golland