Helsingborgs-Posten – 3 mars 1838, sida 1

brast under första slädan, fom jemte hå) starne och 3:ne personer nedföllo i watt: net. Lyckligtwis uppkommo alla tre med lifwet, hwaremot hästarne förlorades. Under af de öfriga gjorde försök att uppdraga hästar och släda, afreste twen:1 ne personer af sällskapet till Saltholmen. Med berömpärd sjelfförsakelse och bered: willighet åtogo fig fyra der boende per: soner att uppsöka de qwarblifne. — Ut: komne ett stycke möttes de af frjutsbon: den , som återtog hästarne under yrtran: de att de andre begifwit fig åt Kopen: hamn — en proposition fom af lotsen lärer blifwit framställd i den händelse den wäntade slädan ej snart anlände. Emellertid wäntades förgäfwes på flå: dans återkomst; den ena af de på stället warblifne, David Gilius Riber, försökte att få skyndsamt fom möjligt uppnå Saltholmen och att der föranstalta om de andras afhämtning, men förmådde ej motstä yrwädret och kölden, utan fanns följande morgonen död en åttondedels mil från land. Samma dde träffade Elof Gustaf Psilander, fom, förfrusen och ge: nomwåt samt ledsagad af D. Danielsson, efter halfannan timmas strapage neddig: uade och Fort derefter afled. Letsen Fo: vag Ekelund fanns följande dagen liggan: de död på isen nåra Batteriet Tre Kro: nor. Hwad som i sadant owäder i i för: ening med köld samt Froppss: och fjälsansträngniag fan anses sasem förunder: ligt, år att Danielsson, wid Pjilanders fall af mörkret och snöyran owiss om hwad wäg borde tagas för att finna laud, kunde uthärda att hela natten eller intill morgonen omkring kl. 6, saledes i 12 timmars tid, uppehalla sig wid det enda märke hau ägde — fin döde wäns if. (M. A.) Helsingborg. Wi taga oss friheten fästa wåra läsares uppmärksamhet på