ter sig wid sitt dödsfall, än då de till tradde fina Pastorater; då skulle famil: jefäderne icke på prakt och yppigt lufnadssätt förstöra de tillgångar, fom bör ra blifwa barnens tillflykt efter frå drarnes död; då skulle den skämtande qwickheten ej hållas för narraktighet, el: ler det lifliga snillet för galenskap, eller gammal Swenskmannatro för enfaldig: het, och swek, orättwisa och intriger fful: le icke längre kallas förständ; utan den öppna Swenska ärlighet, som prisas i staldernas qwäden, skulle återwända in: om wåra Landamären. Qwistofta i Sep: tember 1837. D. Munck af Rosenschöld.