Amerika. Förenta Staternes Regering har forms igen erkändt Merikanska prowinsen Te: jas oafhängighet, hwilken sedan någon tid befinner sig i krig med Central:Rege: ringen i Merico. J slutet af December månad ägde hår: tiga debatter rum uti Nordamerikanska kongressen rörande slafwericts bidehållan: de uti forbundeg-diltvikeer Columbia. En deputerad för Bermont ajorde ett förslag till slafhandelus och slafwariets affoffan: de i nämnde distrift och bestridde uti ett långt och häftigt tal slafwerict i allmän: het, hwarwid han aberopade den heliga Skrift. Deputeraderne för Birginten och Södra Carolina beswuro talaren art af: frå från ett sadanr förflag, hwilket kunde hafwa de bedröfligaste följder för fåder: neslandet; men Y:r Stade lät icke ofmer: tala sig, utan förklarade, act han hade en pligt emot Gud och fine Committenz ter att uppfylla. Da reste fig H:r Wise (for Virginien) och uppfordrade Virginiens Deputerade att lemna Kongressen, wars till en mängd röster ropade bifall och de Nirginske Deputerade lemnade sin plats tillika med Georgiens och) de fleste Leda: möterne fran Södern. H:r Campbell uppmanade samtlige Deputerade fran Södern, att sammanträda i ett Utskott, för att öfwerlägga om Unionens uppldå: ning. Sålunda herrskade d. 20 Dec, den största förwirring, jäsning och Der störtning uti Washington. De Södre Deputerade förblefwo tillsammans ånda till midnatt, och omsider beslöts, att få: fom willkor för deras aterwåndande til Kongressen framlägga följande resolution: att alla petitioner och beslut rörande flat: wericts afskaffande i förbundsdiftriftet afwensom alla böneskrifter och rejolutioner i affeende på slafwariet i Förenta Staterna måtte oläste, otryckte samt utan berättelse och utan diskussion låg: gas på bordet. Efter någon diskussion blef detta beslut med 135 vöster emot 60 antaget, och sålunda ett stillestånd emel: ro om SSSNLAUj, Statorna HÅ bes O0 — Lion sked had 370 rede