— — hrs tt Se ee —Aä—ä — Calmar: Bladet för d. 8 dennes innchåller följan: de: insända artifel: ö Fill allmånhetens beddmande anser jag mig böra meddela följande bewis på Meniskokärlek. Når jag om aftonen den 1 dennes ankom dit på redden med min då förande Slup Holofernes, gick jag (ur stål art min Båt wid råtdandet af 2:ne i fear ra stadde personer samma dag blifwit totalt fonderflaz gen), i land med Tullbäten, för att till fortsattandet af min resa, klarera fartyget; under natten uppwärte en förfårlig storm, hwåriunder mitt fartyg dref på grund och totalt förolnckades; ehuru kännbar ån denna forlust war för mig, war det ännu smärtsammare, att om morgoncn derefter se min hesättning om bord på wraket, utan att ens ba en båt för art dermed fun a berga sina lif. — Mitt första göromål war se ed Ed att jöka anstassa en sadan, men alla dertill tjenlige woro redan upptagne hos de många andra hår nUbee rande fartyg, hwaraf en del fingo dela min oiycka; endast Tullbåätarne, fom kunna wara tillgäånglige, woro för besättningens räddning öfrige. Förlitande mig på den hittills alltid följda praris att Kronans folk äro de fom i förta vums met lemna Sjönödlidande bjelp, och i min enfald troende, Att em Kronans bår ej wore af mera wärde än 4 Kronan 3 undersåter, fom nu imålf: ade i lifsfara, adresserade jag mig till Kontrollören wid härwarande Tullkammare Herr G. Wellin, med anhallan, att till min besäåttnings räddning få låna en af Tullwerkets Båtar; men huru bestört blef jag cf då jag af honom fick det swar: Huru fan Ni iegära att jag skulle låna ut en af Kronans bårat I Det återstod mig säåledes ej annat medel, än att från honom ohjelpt återwända och, med lifsfara för få bes sättningen fom mig sjelf, föra dem i land med enl ten, för endast 20 3 man inrättad Lotsbät, hwilkens ägare ej hesiterade wid att utlemna den, kanske ockja med egen uppoffring. Hade jag fått låna den större båt, som tillhörde Cullwerker, få hade jog säkerligen funnat berga så besattningens som mina egna flådespersedlar, hwilka nu blefwo ett wågornas rof. sr det em rädande princip hos Herr. Kontrollds ren att få långt utsträcka sitt Tjenstenit, så mäÄlle 128 i fanning beflaga isynnerhet honom sjelr och dernäst den allmänhet, som nödgas anlita hans hielpsamhet. Att denna Uppgift år enlig med fanna förballans det år jag beredd arr når fom helst med Ed styrka. Calmar d. 7 November 1837. E. P. Lagerhamn, Coopv. Skeppare från Döderhultswik. — — y Huru locligt för stater om man öfwerallt kunde berömz ma sig af att eda tjen kemän, som med lika nit, dock förenadt med mensklighet, dewarat och främja Äronans vätt tl Jnpasserade Re san de: d. 11 Now. Priske HandelsPetjenten P. Paulsen; d. 12, Sw:ske Skeppskapten I. G. Hole 4 ten P. PER? pån Syfte Ccoyvardie Capitrain P.