köping och om Å2:ne mindne Dyw das för Buhntlänz för 8 öängnafshinar komtunkts-uilllkanan Ulissmit pp Ålsne. Mågra mofslaxianar hatåfffande Matula wuarlfsfeuds betydlign och mästan ssännrånnmde tillltagande, nyttan ach untional-föndelen of denne mu få hägt armar ÅRe anläggning, fom an sllängue tid marit aart uml för sklamer ach kar, more wiissarlipan hör på ssin plats; alten wi aansse, att de uffwan aroma sffalfen tan böt för ssin ssickk. — nkamssten åå ffantan på Giätha Kanal Hur une der innomarande År, dill och ma Soptenthbar nnanuds utgång, uppmåätt mill Baro Mor ISA: 18.—; 1536 MD ssamma dtid, uttgjorde mämudr utkomst ondaft Å:er Rör 3330: 46, 1. (Götheb. m. H. 0. E. T.) Scrisstiamsstard d. 18 Octubar. Ur Konungons Dcsallningahofmander une hborärttulse om ärgworton i Länat uneddela mi fuljande: Gter amstållld prof ökning umpgiftocs afkasfstuingan fäktas wete uch Höftiwäg amses gifma srt aill Gate konmet, untdamtaRande inom Ångalstads och Jarvasiards läradar allor slärciempden of länat, dar i förhållande tll jordarcalan torkar ädespnedufwonan ägar mnum oM afkustniugan Uppsktatsus anat Mi A:de kornat. Å å mii g, fom eDusk ÅS ä morxa Delen of lånet, gifmar Åje kornet Korn, Bllamdkorm och Hafse 3Vtdje till Lade for nat; Träimsdsäd, bosftåcende of ärten, Wäckor nt) bönor mure till te; Pottates från Gate till 100:de konuat. Liner, ymars odling Är of mindre hatpdans Dt, bar sj hunnit medealmåttan. Hå fåugsstem har i albmärnhet Uifwit bättre äån förlidat Är, mon i onfean de till Den minga sillgången på halm, befarar mon för I derbrist till wåren. — Grödan fan saledos i ofmåns ber ansev umdor anedelmåttan, och wårsädet, sårdeloes i södro och nastra dclerne of lånet, närmar fig mifMeg (Skänska Posien.) Utlänvskt aptt. Spanien, FKranske Tidmfnaarne innehålla följiand. 1