A AR ta 111444871 2T 71 ff ee A 1 — SED Ä min fredligt projefterade utflykt till Bergwerken i Da: larne wäckte sadan fruktan, som om jag skulle haft för afsigt att uppelda dcha redliga bergsboer till tree: het mot det gamla Furstrhuset! Och detta allt endast. och allenast derföre, art jag händelsewis ä född i fame ma stad, i hwilken f. d. Konung Gustaf IV slutade sitt lif, och emedan man i Stockholam säfert wisste, at: en af mina nära slägtingar under den aflidnes wiftanz de i S:t Gallen gjort honom flera tjenster. Alla de, fom kanna mig och min familj, skola fäfert ide under något förhailande tilltro mig, att jag, burudana mina personliga åsigter ån må Mara, skulle wilia inblanda mig i fremmande Staters politik och på ett så oföre swarligt sått missbruka den gåsifrihet, som mig uti desamma städse blifwit bewisad; få mycker mera ogruns dad war ofwannämnde misstanke, som jag aldrig haft den ringaste förbindelse med Prinsen af Wasa och icke ens i Wien låtit mig för honom presenteras. Då nu flera af mina förnämsta bekanta wid tillfället woro pa landet eller åtminstone icke inom sa kort tid hade tillfälle att upplysa Hans Maj:t Konungen om detz ta besynnerliga misstag; då widare Schweitz ty wärr just i Swerige hwarken har nägon diplomatisk Agent eller Konsul, hwars garanti och interwention i detta fall genast kunnat undanrddja hwarje obehaglighet af polisen, måste iag, i följd af befallningen, lemna Swe: rige nägra dagar förr, ån jog eljest hade ämnat. Att ofwanstående misstanke mot mina ädla wänner, hwitfa för närwarande uppehälla fig i Berlin, war lika grund: lös, behöfwer ide widare omnämnas; wårt famimane träffande i Stockhom war dessutom en tillfällighet, då jag redan långt förut lemnat Berlin och ankom till Stockholm från en widsträckt resa i Ryssland. Ham burg d. 22 September 1837. Marimilian v. Sherer:-Sherburg, Godsägare i Castell wid Bodenfec. J Carlsruhe wäcker för närwarande en sömn gångare stor uppmärksamhet. Det är en ung skön man, konstapel och fon af wälmäsnde föräldrar. Sans tll: stånd tyckes dels wara magnetiskt, dels hafwa Faraf: teren af wansinnighet. Hans nattwandringar börja: regelmässigt hwarje afton fl. 10 och fortfara till fl. 1 på natten. Han exercerar då, under det han för detta ändamäl anwänder allt hwad som faller honom i händerna, han stojar, swär, skrattar äfwen emellan åt, oc) hans kroppskraft, hwilken stundom tycks för: låna honom wingar att uppswinga sig på bord dödr: rar och andra föremål fom frå honom i wägen, år så förwånande, att han sönderbryter grofwa trästycken, såsom woro de tunna spånor. De som halla wakt om: henom mäste noga akta sig, att ej möta honom under detta tillstånd af exaltation; ty all mensklig styrka syres endast wanmagt mot den jernkraft, hwaraf ban i dessa ögonblick år mägtig. Han beder stundom wid rofenkransen; men angriper honom paroxrysmen, då troerban fig ån fitta mitt ibland flammor, ån simma oms: kring bland brusande wågor, fom bota att uppsinka honom. och stundom fåofFommor Not hanns Can Åres