Helsingborgs-Posten – 23 september 1837, sida 1

Malmo den 20 September. Åhärwarande For: rektionella Arbetsfängelse förofwades sistlidne går: dags eftermiddag en illgerning, för hwilken menfela: beten ryser. Förestandaren, Herr Fältkaarreraren Tas non, som hemkom från cor besök i staden, möttes ge nast wid fin ankomst på borggården af awenne fore rekrionister wid namn Wallgren och Carlquist, (begge förut straffade med spöefor wäld emot befäl wid ine rättningen), hwilka begärde ert samral med honom. Knappt bade den förre inledt detta, förrän den feduas re bafifran anföll och med en knif afskar pulsådren å halsen och salunda tillfogade Fättkamreraren ett ddd ligt sar; hwarpå Wallgren, i samma ögonblick den fårade wände fig om, gaf honom med fitt mordmwa: pen, äfwen en knif, ect djupt fär nåra ena dagar. Oaktadt de dödande stygn, hwilka blifwit Fårtfamreraren tilldelade, ägde han dock så mycken styrka, att han kunde tillkalla hjelp och försökte närma sig de rum, fom år honom woro upplärna; men snart dfwergåfwo krafterne honom och han föll sanslös till jorden. Oaktadt genast anställde försök, kunde hans lif ide bewaras, utan afled han inom en timma cf ter illgerningen. — Patrull, fom genast tillkom, grep mördarna. — J wårt samhälle spridde tidningen om hans bortgång skyndsamt fasa och smärta: sasa för det rysliga fått, hwarpå han slutat sina dagar; fmår: ta öfwer förlusten af en man, fom nitiskt fylle den wigtiga plats, bonom blifvit anfirteodd och fom, ovaftadt sin korta bärwaro, geuom fin redbarhet och dug: ligbet förwärswat sig, jemte allmän aktning, mången saknande wän. — Hwarje dylik tilldragelse lemnar rum för reflerioner. Att man numera hår inom sfanr hållet med fasa och bekymmer för stadens och ortens ugn och säkerhet motser snart sagdt hwarje fomman: de dag, lärer wara ganska otwifwelaktigt. Länge har man, under erfarenhet af de waldsgerningar fom