Article Image
ASe Uu Mar sörxttaring, huru ett Ja stort hufs : saf, som hwad parti Frankrike wille taga, då dock als la tiders Historia bewittnat, att det folk, som ej sjelf kan förfäkta fin frihet, får wara den förutan. Men ehuru öfwer alla politiska kombinationer alltid hwilar wud kunde låta hela krigets utgång bero af en så owiss en hemlighet, intill dess de män, som deltagit i dem, genom sina memoirer upptäcka den, och änskönt jag ingenstädes funnit orsaken till Skrzyneckis falska förs boppning antydd, mindre utwecklad, tror jag mig af särstilta omständigheter funna leda min deduction till nara interwention härledde fig från den namnkunnige La Fapettes bestämda löfte, att en Fransk armee oförs dröjligen skulle komma till undsättmng. Ty efter Jus lisNRewolurionen war La Fayette Frankrikes man; han war Chef för Franska Nationalgardet. Han yrkade alltid bestämdt, att Frankrike ej borde lemna Pohlen år sitt öde. Men allt fom att bestå i de ministeriella föreställningar, fom afgingo till Ryska hofwet, och i hwilka äfwen Engelska Kabinettet deltog. Men det dröjde ej långe, förrän Ludwig Philip etablerade nons interwentionsprincipen, som betydde ingenting annat, ån att de öfriga Europeiska makterna öfwerlemnade at de twå krigande makterna, att sjelfwe sins emellan afgöra twisten genom krigets rått. Men fom Preuss sen bröt denna interwentionsprincip, icke genom att förse Ryssland med troppar, fom det hade till dfmwers flod, utan med wapen, ammunition oc) munnförråder, hwaraf def armece war i brist, få hade Frankrike haft stäl att äfwen upphäfwa nonsinterwentionsprins cipen, och att träda emellan såsom en medlande makt. Det war ock detta La Fayette yrkade; men följden blef: allenast den, art han afsattes från sitt befäl df Nationalgardet, och gick ur de allmänna ärendernas förwaltning i det enskilta lifwet ända till sin död. Det är troligt, fastän jag ingenstädes läst derom (utan att jag derföre will bestrida, att ju nagon mig okänd skrift upplyser det) act Lå Fayette warit i brefz wexling med Skrynecki, och äfwen tillstyrkt ho nom, att uppehålla kriget, och förfara allenast defensift, tills en Fransk armse hunnit bryta upp til Pehlens uns derstöd. Ty La Fayette hade stiftat en säkallad propaganda, hwars plan war att rewolutionera hela Europa. När man till od) med efter Rigsdagiman:s nen Hyckerts död funnit ett bref från La Fayette, i hwilket han uppmuntrat denne Demagog att fortgå i sina planer, hwilka likwäl lära icke warit andra ån att få ett dugtigt Rigsdagsmannaarfwode; få år det mer ån sannolikt, att La Fayette äfwen stått i förbins delse med Skrzynecki såsom Chefen för både Polska armsåen och rewolutionen. Hwad skada La Fapyette tills skyndat Europas frihet genom fin propaganda och sitt otidiga nit att blanda sig i saker, der han ej kunde uts råtta mer ån jag och min Läsare, hemställes till deras pröfning, hwilka förstå åtminstone så mycket fom såg. älnnu i dag äro Tidningarne öfwerlastade med La Fayettes beröm; han ställes i bredd med Washing den slutsats, att Skrzyneckis falska hopp om Frankrikes

19 september 1837, sida 2

Thumbnail