puterade, tv man bör ej wara för sritostteg med favas na uppmuntringar. Btennet, Portugal. Man har underrätteljer från Lissabon af den 19 Juli. J den nordliga delen af landet bar ett militår: uppror till förman för D. Pedros Charta utbrutit. Ficra personer hafwa i anledning häraf blifwit axres sicrade i Lissabon. Från hufwudstaden hafwa trupper afgatt till Oporto, emedan Chartan redan derstädes blifmit pröokltamcrad. Engelsta Krigsskeppet Pearl år af An iralen stationerat till bestydd för Hertiginz nan af Braganza. Markisens af Saldanha Fru jemte hennes familj bade flyktat om bord pa detsamma; han sjelf war redan borte, då man wille arrestera honom. Engelsmännen i Cporto hade anmodat Amiralen att ditsanda ett krigsstepp till deras beskydd. Baron Leiz ria (Gen. Vasconcellos, ledamot af Cortas) har förs enat sig med de upproriske och utfärdat en wältalig proklamatin till armeen. Bref fran Oporto af den 14 och 16 Juli skildra upproret sasom ganska betydligt, emedan Chartan Irez dan stall wara proklamerad i Braaa och flera Fringe liggande orter. Autoriteterna hade widtaget alla möj liga mått och steg, för att bervefa Nationalgardet att utrycka ; dock syntes derra aldeles icke dertill benäget. Af linjetrupperna hade redan nägra aterwändt och de friwillige skola blott hafwa gjort obctydliga frames steg. — Deremot berättar en med ångfartyg till Eng: land ankommen resande fran Falmouth den 26 Juli, att upproret enligt senaste telegraf-depefehen blifwit unz dertryckt och att 150 infurgenter hade flyktat till Bas lenza wid gränsen. SAA0:0!hS—— (Jnsändt.) Anledningarne till EStuterizStyrelfens förslag, att från Flyinge i Skåne förflytta Stogången till Ottens by, arr förwandla förstnämnde ställe till endast Hingft: Depot, och saledes att uppplösa stuteriet derstädes, fan cf. för den, som följt wår håft:culturs historia och utweds ling, wara annat ån föremål till gifning och oro. Man ordas med skäl af experimenter, för bwilfa hwarken ett tillfälligt behof eller ånnu mindre, sannolikheterne tala, och oron öfwergår till fruktan, då handlingen är i strid med erfarenbeten. De 3:ne fednaft förflutne decennierne hafwa nogs famt ådagalagt nyttan af ett Stuteri i Skåne. Under större delen af nämnde tid war Swenska Hästafweln fallen så godt som i wanmakt. Enstilte bedrefwo dens samma lamt, eller hade de nedlagt sina stuterier, blott Efåne och synnerligeu tillwarvn af Flyinge Stutez Fi räddade denna industrigren frän ett totalt förfall. På Stuteriet beräcktes årligen 4 a 500 allmogen tillz hörige Ston. Utom Skåne försåg Stuteriet de flefta. prowinser med Beskällare och en race bildades inom Skäne, hwars wärde blifwit erkändt och stadgadt, så wål genom den förkärlek, hwarmed remonter antogos cn SEMA camwallerief. Hå De härkedde sitt ursprung