)e ropet. kEgdedlertid fer man, att ett ord, och en wäldig stämma, anwäånda i sinom tid, funna medföra någon nytta. Det war skada, att Basisten la Blache i Pas ris antingen icke war närwarande wid folkfesten, el er ock icke förstod, att en kraftig stämma åranmwånds Å äfwen utom Theatren. För egen del skulle jag wid tillfället lika litet hisnat och tegat, som för la Blaches stämma, såsom en Jns. i Dagligt Allahanda förmenat. Det gifwes stundom natukel fom icke fy: nas wara på fin plats , uran wid wigtiga tillällen. ct funna tilläfwentyrs warad i sitt maner skämtande och anspräkslösa, men derifrån bör man ej sluta till en beftåmd karaktäristik i det hela. Jns. påminner sig icke, att han den gangen hörde något skämt af den mannen, som wid nämde tillfälle är 1824 med ett fort tilltal lårde en stor folkmassa att lyda; men wäl hörde han ord, som utmärkte förmågan att bedömma ögonblicket. Jag påminner mig, att jag i Aftonbladet läst en af mig författad uppsats, fom war reproduces rad från Carlshamns Tidning, och der jag nämde, art jag i min ungdom hade för afsigt blifwa militär, och anställd wid Finska armäåen; men Aftonbladet satte ranska i ställe för den Finska. Jag wet icke, om Franska armeen hade behöft förses med Swenska militårer; och ehuru Tibell utmärkte sig wid Franska armeen, färdeles wid Marengo; så twiflar jag på, att hans närwaro funde wara behöflig. När jag dessutom nämde, alt jag skulle önskat hafwa warit i Garnison i Sweaborg år 1808 4 synes det påtagligt, att det war Finska, icke Franska armgken som icke syntes fatta sig i en afgörande stund. La feu sacre, såsom Napoleon yttrar sig, läres icke i böcker, ej hel: fer wid Akademien; derföre bör den aldra minst baf: wa kunnat finnas hos den, hwars uppfostran och Iefs nadswana war uteslutande akademisk. Somliga mena ock, att en styf och högdragen anda skall wora det ned kännetecknet på snille och talanger. Derföre anns ju ingen i Swerige, fom förde fig mera förnåmt och med större prakt, ån General Tibell och General: Guwernör Toll? De woro ju och ganska rika, liksom Aristides, Phocion och Epaminondas, hwilka äfwen för: waltat Statens medel, och dertill blifwit erbjudne omätliga skatter af sitt fäderneslands arffiende? Al: drig nägonsin hörde man ju ett skämtande ord från deras mun; ty dermed skulle de ju hafwa nedsatt sitt wärde? Traditionen åberopar wäl några deras in: fall; men dessa woro utan twifwel uppfunna och dem pådiktade af deras belackares tungor? Jag tillfrågar derom de wälförständige? Och som ingen Ludwig Hollberg funnits i Swerige, så torde orsaken uppsökas i det Swenska Nationallynne, fom wäl aldrig fördlan: dat tröghet och förständ, qwickhet och därffap, fnille pen galenskap. Ty innan en Hollbergs wederlike i fas re skarpsinnighet, menniskokännedom och fans FÖRS hade hunnit utbilda sig , frulle den upplys i Swenska opinionen hafwa fällt fin Dom, od) inz gifwit honom den öfwertygelsen, att en få upplyst opinion har nog af Aftonbladet. Qwistofta i Juli 102