(Jnsändt.) Några anmärkningar rörande den store Kyrko: läraren Christian Schriwer. Då wår fore Leopold utgaf en afhandling om ett rått predikesätt, den tiden han war af Gustaf ID ämnad att blifwa Minister för Kyrkoårenderna, nåme de han uttryckligen ingen annan Predikant, ån Echri: wer, men glömde hang stora egenskaper, och anmärkte ndast den wieskepvelse och öfwertro, Jom en opartisk äsare ej bör neka ofta uttalar för i bhans sjalastats. äsom ett erempel will man aberopa foljande uttrans de: En förnäm Juriit berättar, att, då en Trullfona blef till bekännelse twungen genom ett swårt och langwariat pinande för sin ondsko skull, hetade hon sina Domare, arr de nog stusle få wedergälla allt det idande, de tillfogat hennc; hwarfore hon utsände den onde andan om natten till att dräpa dem; men då de shörde ett starkt buller och jpökeri, hafwa de annvar: at sig Gudi, så att den onde anden kunde dem ingen ada göra, utan återwände till Trullkonan, och be kände att Herren icke tillstadde honom att dräpa em. Många sadana erampel kume jag anföra om rullkonernas förbund med Djefwulen, tillägger För: attaren; men han har ej upplyst, huruwidarballa deså exempel blifwit anförda af fornäma Jurister, få: om han kallar de Domare, hwilka dömde Trollkonors a till balet. Men hwad man of framssllningen an sluta är, att författaren ej hämtat underrätteisen rån Trollkenans egen uppaut, utan fran den förnås ie Juristens tryckta berättelse, utan att den förnäme uristeu welat uprlyja efterwerleen, huruwida Juri sien eller andra wittnen, ån Domare. ilj, woro till: