Carlisternes förbindelser med Franska gränsen Aro således afskurne och de kunna i foljd häraf icke mera erhälla något widare understöd från landsidan. De konstitutionelles följande anfall riktas förmodligen mot Tolosa, i anledning hwaraf en kolonn från Vittoria forcerat bergspassen wid Arlaban. Guipuzeoa syncs sålunda wara förloradt för Carlisterne, hwars hufmud: corps dragit sig till Navarra. Om Jnfanten D. Se bastians rörelsr, fom har omkring 15000 man infans teri, 1060 man kavalleri och 6 kanoner under sitt bes fål, wet man ännu ingeuting bestämdt. Emedlertid antaga sakernas ställning i Catalonien en högst betänklia wändning. Med undantag af Bars celona synes hela Furstendömet hafwa slutit sig till det revolutionära Regentskapet i Reus. Alla wapenföra ynglingar från kringliggande orter hade derstädes sammanströmmat, för art fålla fig under den pros wijoriska Regeringens fanor. Denna sände d. 8:de en division af 2,500 man emot Beneral-Guverndren af Catalonien, Baron de Meer, hwilken med en del af sin mot Carlisterne beftåmda armer framryckte mor Reus. En ledamot af den provisoriska Regeringen afsände wid detta tillfälle en skrifwelse till General-Guvernds ren, deri det heter: Kommen till oss och förstärken wåra leder, och Fäderneslandet skall räkna er bland sina första befriare. Men om Ed. Erc., tillbafawvifans de för en så ädel gerning och törstande efter wårt blod, stulle ma-schera emot of, få skola wi — derom fan Ri wara förwissad — wara beredde att emottaga Er. Ri bör äfwen frukta, att frihetsropet skall blifwo far: ligare för Er, ån wåra gewärskulor, cy Cora joldater åro äfwen wåra bröder. Jose Julueta — IBiz dare har Regeringen i Reus d. 8 dennes utfärdadt ett dekret, hwaruti följande bestämmelser fårekomma: 1) Gen. Parenno (vice Guvernör i Catalonien) och de Givil-Hurovireter, hwilka han i Januari d. å. willforligt tillsatt, förklaras styldige til högförräderi och dö: mas till döden. 2) Lifaledes Chefen för Arrifleriet, som natten emellan den 4 och 5 (i Barcelona) angrep Stadshusct. 3) Hwarje manlig inwänare från 46 till 50 året år soldat och såsom sadan pligtig att bistå provisoriska Regeringen. 5) De Christinska Chefer, hwilka kringsiröfwa i Furstendomet förblifwa i tjenst och skola avancera, om de inom d. 15 dennes hafwa swurit prowisoriska Regeringen trohetsed. Låta de denna termin förflyta, skola de behandlas såsom ftenz der. 6) Samma fördel lemnas de Carli stiska Chez ferna. Uti en skrifwelse från Barcelona of d. 11 dennes Q... MT sefwa här i dödsånaest