VW YY Utländskt Mytt. Frankrike. Paris den 11 Maj. Konungen har ändtligen uppfylldt hela det liberala Frankrikes warmaste önskan, han bar wisat nåd och ädelmod samt deri genom hån danefter gjort Konungamord till föremål för hela Na tionens fruktan, afsky och hat — en allmän Ama nesti år utfärdad. — Moniteuren af de I dennes innehåller följande förordning: Ii Ludvig Philip etc. Wi hafwe befallt och befalle fom följer: 1) Amnesti för alla de personer hwilka för ögonblicket sitta i Statsfängelserna enligt Domar, fom äro fällda äfwe dem i anledning af politiska förbrytelser eller förseelser Dock skola de, fom äro ådömde Froppseller Wanås rande straff, fortfara att stå under uppsigt, äfwenson de, hwilka genom dom redan äro underkastade en få: dan. 2) Den af Pärsrätten fälda dom öfwer Victo Boireau och Franzois Meunier skall förändras till 10 års landsförwisning. ...... Gifwen i Tuilerierna d. 8 Maj 1837. Ludvig Philip. Bartbe. Detta wigtiga steg till sinnenas lugnande har på en gång tillintetgjort hwarje hopp hos Doctrinärern om att återfa magten. Man anser Grefwe Mole och Hr Thiers såsom de hwilka egentligen drifwit saken få långt art den blifwit fart i werkställighet. Le Temps berättar: Efter att hafwa underskrifwit för ordningen skall Konungen hafwa kastat fig om Justit tieministerns hals, omfamnat honom och utropat: vålndtligen är jag lycklig! — Den d. 7 dennes hållna revue öfwer Nationalgarde saknade helt och hallet den lifliga prägel, som de mili täriska högtidligheterna eljest äga. En atgärd, fom id skulle hafwa warit påfallande, derest den blifwit följt wid någon af de föregående revuerna, föranledde mån ga Gardister att redan före revuen begifwa sig hem nämligen att man på allarmplatsen eftersåg alla ge wären, för att förwissa sig att ingen Konungamörda med ladadt gewär fanns i lederna Wid undersöfnin gen upptäcktes att en Gardists gewär war laddadt men till hans lycka wisade det sig att han icke had någon kula deri, och dessutom blef det tämligen klart att laddningen härrörde från en likbegängelse, hwilke han biwistat och wid hwilken hans gewär förmodlige icke gått af, utan att han hade märkt det. Den legiti mistiska Gazette är det blad, som sätter revuen ide minst gunstiga ljus. Dess berättelse lyder fom följer a vn O. A A hlofnn Aff hus wid Ca