sista kryssning hafwa wi tagit twenne slafskepp, Felecte med 611 Negrer och Adalia med 119. Adalia hade ursprungligen 300 sådana olyckliga om bord, men då det jag sig jagadt af Pylades batar, hade man kastat samtlige Negrerne, utom ofwannämnde 119, i hafwet, för att lätta skeppet och att bättre kunna werkställa flykten, af hwilken rysliga åtgärd slafhandlarne i I all: mänhet wid sadana tillfällen wanligen betjena fig. uunderrättelserna från Tripolis förmäla, att pe sten dersiädes gör stora förödelser; omkring 100 per: soner dogo dagligen och inalles woro redan 30,000 bortryckie. Flera Konsuler, hwaribland äfwen den Ens gelste, hade lemnat staden. Söndagen den 19 Mars mördade sig i Liegnitz Cbirurgen Schmidt och def hustru medelst gift, fom de med afsigt inblandadt uti sin aftonmat. Sedan de ätit lade de sig begge i sorgekläder på sängen, för att afbida deden, hwilken hos Frun snart infann sig; men mannens starkare natur öfwerwann giftet, och, för att likwäålrutföra sin föresats att dd, hängde han fig wid spcgelhaken, der man följande dagen fann honom, Lyck: ligtwis war detta äkta par utan barn, Ett Shadh:parti. En afton i förra weckan — berättar le Temps för den 6 Murs — war EScdhachsFlubben wid Rue de Menars owanligt talrikt besdkt. Man fåg der famte: lige de warmaste wånner och idkare af det ädla schach spelet, sem i och omkring Paris funnos — ministrar, pärer, deputerade, generaler, artister, induftvi-idFare, diplomater, resande, alla i den mest spända wäntan. Fragan war nemligen omen föacd-tornering, fom ful: e försiggå mellan Hr de Labourdonnais, schachspelets Napolcon, å ena sidan samt Hrr Bonfil och Lecrivain, båda utmärkte schachspelare, å den andra. Den törlt: snämnde hade förbundit fig att spela emot de båda fed: nare på en gång utan att ens kasta en blick på nå: gotdera brädet. Etrriden lefwererades i biljard-falen, Ert schachbräde placerades i hwardera ändan af biljarden; Orr Bonfil och Lecrivain intogo fina poster och Hr de Labourdonnais srte fig i ert hörn of rummet, med ansigtet wändt åt mönggen och ryggen åt sina motspelare. Åskådarne skockade sig kring biljarden och bataljen begynte. Den warade )alfannan timma. Jngenting kunde störa Hr de Libvur: onnais i sina förunderliga beräkningar, hwarken hans notståndares wäl begrundade drag eller det dotwa för: et, de halfhögt yttrade anmärkningarne of äfkådarne, om af fin beundrar läto hänförå sig att ej sällan fränträda den styldiga tystnaden. Också bur war det wäl möjligt att återhålla ett utrop af enthusiasm, då man hörde Hr de L. från fin mörka wrå kkämtande