ringa intresse. Man twiflade om Calatravas rillfrift:: hwilka af 600 friwilliga skusle ditföoras. Men Mens: ken förföll. — AE: — — dtländskt Rvyptt. Span ien. Tidningen Gazette innehåller en Carlistisk bez rättelse ifrån S. Fean de Luz af den 18 Mars, hwarz uti Anglo-Ehriftinernas förlust sedan d. 40 uppgifwes till 6000 man. Det säges deruti, att de förloradt många kanoner och krutwagnar, och att soldaterne på deras flykt kastat alla sina wapen ifran sig. Utmärkt loford tillägges Jafanten D. Sedastian, såsom en wårz dig Henric IV:des affomling, hwilken ständigt befunz nit fig i spetsen för de friwillige. — Underråtteljerna ifrån Madrid gå ide längre ån till den 18. Cortcda debatterna dfwer Ronftitutions-reformen äro af ganska I DE nande och utmärkte Olozaga som hans efterträdare, hwilket skulle medföra en fullkomlig förändring uti ni: nisteren. Mendizaval skall icke hafwa ratificeradt det af Oyarzun uti London afslutade lånekontraktet. Äfwen omtaltes en underhandking angående afträdandet till Belgien af den Spanska ön Fernando-Po mid Ar: rikanska kusten uti Hafswiken wid Guienea, hwaremot! Belgien skulle lefwerera till Spanien 2000 hästar,, dizaval åstundade i stället penningar, hwarigenom fas Widare berättas, att nästan alla ministrarne mo: ro sjuke, Calatrava af hetsig feber, Grefwe Almodos var af gickt, Laudero af influensa och Gil de la Cuadra: af håll och styng. Blott Mendizaval oh Lopez fyr de affärerna. Underrättelserna från Bayonne gå till den 19,4 men äro alldeles obestämda. Evans skall hafwa förr flavat, att ban icke åter will börja fina operationerförrän ban år säker på att Espartero och Sarsfield wilja rycka fram. Jnfanten D. Sebastian skall hat: wa marcherat emot Durango med 14 bataljoner. Til-! tika förmäles att Sarsfield skall afgå och General Jribarres öfwertaga hans kommando. Brittiska Legih onens tillstånd mäste wara högst bedröfwligt: flere officerare hafwa allsicke inställt sig åter wid sii corpser och uti S. Sebastian har typhus utbrutit is bland de sjuke. Portugal Det nya Portugisiska confritutions-utfaftet ffatas erar Romerff-Catholfefa Religionen såsom Statsreligis on; de andra religionerna har fri utöfning af deras Å. etenst flott i priwata hus blifwit medgifwen.