ltet någ asgorande: art aåswen imnölI —101 l.1:0 5 SSM år det icke owanligt att finna for, som tta fortare tid sinta ån de fom pag. 333 omtalas, ja somliga alldes les ieke; att man äfwen i CEngelska calculerne öfwer större eller mindre fetma i mjölken, underlåtit onmårs Fa: der denna, jemte fodrets godhet, kom mer till en stor del af längre afstånd från kalfningstiden, nyss efs ter hwilken mjölken wäl är ymnigare, men sedermera jemt tilltager i smörrikhet. Det är ganska sannt, hwad författaren anwiser, att här i landet redan finnas åt: skilliga goda racer till stam för en utwidgad föråds ling. Recensenten har sjelf haft kor från Hollstein, som på bete gifwit 22 a 24 potter mjölk om dagen, och kan saledes med fullt skäl instämma i det yttrande Quartalsskriftens författare På någor ställe gifwet att om man i Swerige bemddade fig att upphjelpa racer och boskapsskötsel få, art hwar ko gaf 4 eller 5 kanna mera mjölk om dagen (hwilket icke synes ogörligt, ej en gång swårt), få wore national:minften wida större ån af hela jernstillwverfningen?. För Kongl. Landts brufs-Ukademien och Hushallssällskaperne wore detsa en wälgörande omsorg att påskynda Economiens bemes danden. Barieter af hivete år öfwerskriften till en liten artikel som wisar, att slentrianen att sa hwete, är långt ifrån all kunskap om sädesslag och ett hwars odling. Sådana försök fom Herr la Gasca anftållt, gjordes under flera är i Kungstrågården i Köpenhamn, Der framlidne Baron Gyllenbourz dertill fatt nödig plats, och en stor samling ax af många sorter jemte anmärf: ningar deröfwer inköptes af Kongl. Swenska Landtbrufg-Afademien, der de ännu kunna beses. Kalfgödning har härnäst en liten uppsats, wäl icke af ny uppräckt hos oss, men nyttig. Man fan derwid tillägga, att om ljumma sönderkramade potates brukas i stället för dullar, få har erfarenbes ten wifat det wara bättre och äfwen i det afscende, att kalfköttet behaller den hwita färgen. Om Holländerihandterigen och Mjölkhushållning fortsättes Afhandlingen. Derom hade föregående ftycfena föranledt ett omdöme fom år tillämpligt äfwen på denna del; lika grundlig och methodisk, fann i den store John Sinclairs föreskrift om noggrannhet, men icke kullstående den sanning, att der lokalen medgifwer att sälja mjölken färsk, der år detta anwåndanz de owilkorligen förmånligast. Fastän man icke fan bestrida, att ju fodrets an wändande till for, år, noga räknadt i alla: detaljer; det alldra mest gifwande för en landtman, fom ej ålskar att willas af windiga calculer, få år man ännu wida aflägsnad i Swerige från den önskwärda möj ligheten att funna påräkna en få stor mjölkafkastning af wåra diur, som de Engelska författarne uppgifwa. Men — fåfom den nu år, öfwerstiger likwäl behållningen, af For, wida den fom hämtas af de Om Y tåliga Clectoral:SFåfferierna, (Fortj. e. a. g.) A 22 —