ostren nämligen, icke långt efter Franemämens ins afton år 1808, blefwo upphäfde, hade han lärt Fånz a sin nuwarande hustru, då en Nunna, hwilfen, ksom han, hade sitt hem ei Barcelona, och då de beg: e fattat en hjertlig tillgifwenhet för hwarandra, besto de att begifwa fig till en aflägsen provins i Cpaz ien, för att Der bosätta sig, sedan de ingått åfrens up. Salunda hade de kommit :ill Cordova, der. de ppnade en handelsrörelse, bwilfen lyckades på båfta sct, få att de kunde efterlemna åt jur den, På bwars ödelse lifa litet, 0om pa deras i Cordova fullbordade ktenskap, hwilade någon fläck, en betydlig formögens ct. — Denna beråttelse förökade den unge Gonzalczss wårmodighet ännu mera, han fattade derföre hastigt vet beslut, att lemna fina föräldrars hus för alltid, dy salunda göra der till en omöjlighet att förwandla en olycksdigra spadomen till sanning, såsom båndels on warit med Ziguenarens berättelse om den förflutna iden. Under förcgifwande art wilja gora en rela till Frankrike och England, tar ban rikligen förse sig med penningar af sina föråldrar, hwilka i början satte sig sercmot, emedan de nödigt Amen blott för en korrt d wille skiljas från den älskade sonen, och afreste. Her war emedlertid ensamhet och icke werldens tums mel, som han sokte, och i hwilken han hoppades Aters winna sin på ett så grymt satt störda ture fred. Han semnade jnart den föregifna resetouren, tog wägen till en wild romantisk trakt i Sierra-Branada, och nedjat: te sig uti en öde, bergig skeg, med den föresats att göra jagten till sin sysselsättaing och näringsgren. Blott fällan begaf ban fig från fin Eremitboning till sen närmast belägna staden, för att der sälja skinnen ar det fällda wildbrädet och derföre köpa sig krut och bly tillika med fina öfriga få lifsförnödenheter. — På dessa utwandringar träffade han ofta en wacker flicka och kände snart, att hon skulle förwandla hans ödsliga frog till glädjens bem; Catalina — så war den unga flickans namn — samtyckte att blifwa hans, och ett nytt, skönare lif öppnade fig för Gonzalez, Jo: redan trodde sig wara död för alla wälgörande Ffånss tor och endast hafwa funnit wederqwickelse genom att dagligen bedja för fina dyrbara föräldrar. — Den ål: skande Catalina förmådde emedlertid icke att helt och hället föriaga skn Gonzalezs swårmodighet, som nu tog en annan wändning. På grund af den högaft: ning, fom Gonzalez kände för Catalinas företräde, och det ringa pris han salte på sig sjelf, genomträngdes han snart af den qwäljande fruktan, att Catalina icke unde älska honom, utan nödwändigt måsts gifwa an: dra förcträdet. Den Spanska swartsjukans bela läga genuomglödade honom genom denna ilådss återmwåndans de och i fiyrfa tilltagande tanke. Haus ådla bjerta tillåt honom emedlertid ite att bedröfwa fin hustru med wilda utbrott af denna pasfion, isynnerhet fom pon icke eller på minsta fått gaf honom någon anleds ning dertill. Liksom han hemligen Hade öfwergifwit fina föräldrar, för att ide emot fin wilja tillfoga dem något ondt, sålunda tänkte Gonzalez nu redan på att uh er or er ae C. 1.6. får Att ik 1812 Bonmev under hans JQwartmöeöigl)t SIPRI MYR PL me källan dertill. — En dag i Oktober förl. är, då Gonz zalez mera fmårtfull ån wauligi, icke ens sent på af: tonen hemkommit från jagten, hände det, att twenne fremmande, en karl och ert fruntimmer, bädo Catalis na om logis. T:tll hwilket parti du ån hörer — ja de de — antingen du år Carlistiskt sinnad efter byller Drottningen, så tag wälmwilligt emot oss; mi hafwa flyktat från Cordova för Gomezs wilda horder, och, irrande från ett stalle till ett annat, hunno wi åndtz ligen bit. — Huru bade der kunnat wara möjligt för Catalinas milda sinne att emotstå dessa böner? Hon tillredde en maltid för de begge flyktingarne och nämnde derunder fin Gonzaleg, fom hon ite mera kunde wänta hem i dag (ofta höll jagten hanom flera dagar borta från sitt hus), men som likaledes skulle glåd ja fig öfwer art utmattade wandrare kunde finna killflykt och beskydd under hans tak. Namnet Gonsz sales uppfyllde wår Don Gonzalczis föräldrar — ty dessa woro flyktingarne — med beständigt förnyat me mod, emedan de redan på många år icke erfarit något om deras älskade son. De dolde icke sin sorg och omtalte sonen, fom de förlorar. Min Gonzale; skulle ide hafwa öfwergifwit fina föräldrar; fwarade Catalina — han beder ännu hwar dag for dem. Sålunda förde det ena ordet till der andra, och den upplygs ning, fom Catalina meddelade om hennes Gonzalezs förra, af henne blott ofullständigt kända förhållande, ledde snart till den upptäckt, att hennes man icke war någon annan, ån den fon, fom det Llondirienska äkta paret trodde fig hafwa förlorat. Jngenting kunde jämföras med Catalinas hänryckning öfwer denna upps täckt. Hon tillredde fin och Gonzales fång för de utmattade Gamle, och derefter ilade Den fromma Hus strun ut i trägarden, för att under fri himmel upp: sända fin tackfamhe t till Honom, fom thronar öfwer stjernorna. — Emedlertid hemkom Gonzalez, ännu starkare plågad af swartsjukans brännande qwal. Med en rädd aning beträdde han sitt hus, der han fann sängkammardörren öppen, och månens skimrande ljus tillåt honom fe karlkläder, fom lågo spridda omkring i rummet; bäfwande närmar han fig sängen; est mangz hufwud wid sidan af ett fruntimmers gifwer honom wisshet om, att han år wanårad, och i ett nu har han skj:tit fader oc) moder. — Catalina antog Gonzalej;s skott för en wanlig signal om hans hemkomst, och tntagen af glådje fryndar hon in i huset, för att beråts ta honom det glada budskapet. Hon finner honoml förs sjunken i tyst grubbleri med det afskjutna gewäret i handen. Wid äsynen af henne tilltager hans fruktan, emedan han tror, att hans förment trolösa hustru mir far fig för honom, fom ect spöke; Han beswär Henne att förswinna, od) lofwar att låta läsa messor för bennes arma själs lugn. — Med mycken möda lycka: des det den förfärade Catalina — ännu wisste hon icke hwad som föregått — att bringa sin man till sig sjelf, hwars förskräckliga misstag gaf wika för denna ännu rysligare werklighet. — Han ägde ännu nog fiorFfa art hegifwa sia till närmaste Autoritet och bes