swårigheter i wägen för de konstitutionella Miniftrar ne, och att aldrig utom hufwudstaden någon röst lå: tit sig höra till förmån för D. Pedros Charta, hrvil: fket ansags sasom ett säfert bewis, att det. nyligen gjorda försoket aldrig warit Nationens, utan Hofwets och dess rädgifwares werk. Lisabons tidningar, hwilka äro i närwarande Ministers intresse, draga ej i bes täntande att beskylla Hr van de Weyer för en omes delbar inwerkan derpå, och pästå derjemte oförtäckt, att han aldrig Mulle hafwa wagat ett sädant företag, derest han icke i hemlighet, om ej öppet blifwit försäkrad om sFrankrifes och Englands medwerkan. Detta all: männa tånfesätt gjorde ett så starkt intryck att all förtärlek för England, fom i ett och ett halft århun: drade defästat sig uti en skyddande handelsförbindelse, för närwarande upphört. Lisabons tidningar sätta Prins Leopelds senaste besök i England i förbindelse med anslaget att omstörta konstitutionen, och draga deraf den slutsats, art Brittiska Ministern på förhand haft någon kannedom om saken, att döma af den stora sjömaftens afsändande till Tejo. Ytterligare berättas från Lisabon under den 15 Nov. med angfartyget Liverpool, fom till Falmouth öfwerfört Hertigen af Palmella, Grefwe Villareal och Baron v. Rendufe, att i Lisabon berrskade lugn och art sedan kentrarevolntionen misslyckats man i allmän: bet syntes finna sig uti sakernas nya ordning. Grekland. H. M. Konung Otto af Grekland har den 21 Nov. firar sin förmålning med 2. K. HZ. Hertiginnan Amalia af Oldenburg. —2 — Min wän! gack Tyras ej för nåra, Sky pölen, der du honom traffa fett! Ty om du ock ej firas af hans vett, San lewal med sitt glafs, skall annat folk beswära. ) Att swara på lädant pobelsowett, som der, bwar: med Horatii Läntagare i N:o 95 Telegrafen regas lerat sin Publik, skulle tydligen förråda, att man vm de fria konsterne gjorde sig samma begrepp, som han, som i denna genre deraf tyckes hafwa tagit fin LudiWagiftersarad med heder. Man har blott anleft Ha