tidigast skett, har dock på åtskisliga ställen mask nedfällt rågbradden att omsåning mast ske. — För närwarande äro wid hamnar och torg följanz de priser gällande: Hwete 10 Rdr pir tia, RNag 6 R:dr 32 f., Korn 5 R:dr 32 5ss., Hafre 3 R:dr 16 fe Petates 1 R:dr 16 ss., allt Banko. (Calmar Bl.) — Förliden gårdag hände den olyckan att en från Wisby till Rostock distinerad Galcas Elisa Adeiphina kallad, förd af Skepparen Johan Holltz, måste sättas pa stranden wid Segerstad på Östra kusten af Öland af orsak att fartyget, som war lastadt med osläckt kalk, tagit eld i sjön. — Folket blef bärgadt, men obetyd ligt af fartygets effakter; ty det uppbrann pa stallet. (Calm. Stads Tidn.) Malmd d. 29 Oktober. Hofmarskalken och ROP Grefwe N. Barck är nu återkommen från den re., hau anställt i Tyskland, i ändamäl att taga no:is om bwvirbets-focferfabrifationen derstädes. Det har lyck tå H:r Grefwen, med ej obetydliga uppoffrir ur, atc, jyunz nerligen uti Magdeburg och Qvedlingburg samt traf: terne deromkring, erhålla en fullständig kännedom om den bästa och mest renderande methoden för ifrågarvas rande fabrikation, och har S:r Grefwen Hit medfört hwitbetssocker af den bäsea gvalite, bered? unter bang öfwerware. Genem Grefwens försorg hafiwa och flera personer blifwit till de tjenligaste ställen i Tyskland ut: fände, för att inhämta en grundlig kännedom jemte praktisk stickligbet, sawäl uti konsten utt drifwa ofman: nämnde beredningsmethod, som ock att försärdiga de certill nödige maschinerier. Det wore öfwerflödig: art 38.. ovinde beräk 1 ÅmÅHY. 5. TE bar erinra om Cec cratmieltga fördelar, jon trågama? rande näringsgren beredt Frankrife, Preupen och andra läånder, der denna år i slor. J detalj bar detta mera ån en gang blifwit ådagalagdt. ) Sasem bekant år, begagnas numera icke seckerröret sasom ingrediens i hwitbetssockret, och detta siltnämnda lärer, då det ef ter maste methoden raffinerad, till och med ofwerrråf: få rörsecktret uti godhet. Blir denna nåringsgren i frörs re omfång Införd i wårt land, hwartill nu de bästa förboppningar börja förete sig, så bör landtmannen, enligt hwad sakkännare försäkra, funna of. hwarje tjens ligt tunusland, som han besär med hwitbetor beräkna nära 200 De:dr-R:gis, jynnariigen då nu säkra hwitbetsfrö blifwa att allmänt tillaå, i stället för dem, som från Upsala Landthu-hallssällskap förlidet år erhöllos, och af hwilka uppkom — en foderwert, kallad Mans ) Såsom exemdel må anföras, att en Herr Jacobs i Bots Nam hittils för inssrikrifvet räsocker Crillmerfadt af rdr)