Schweitziska Nationalföreningen glömmer dessa ogrun: dade beskyllningar och oförtjenta anfall, fom ifonner: het under den sistförslutna tiden blifwit gjorda på den famma, och råder alla partier broderligt handen, ins bjuder dem att wara försonade och enige, på det alla Schweitzare, man wid man, må kunna motsätta fig den gemensamma fienden. Det år nödwändigt att folPet, då det gäller def fak, och då der, om det will räoda fir åra och oafhängighet, måste wara beredt till de största offer, öfwerallt framkallas, för att yttra sig om den satisfaction, man fordrar af Schweitz. Det måste med kraft resa sig mot hwarje återkallelse af det som är sanning; en sådan återkallelse skulle wara en handling, som är owärdig för ett folk, hwilket wärderar fin åra. Nationalföreningens Sectioner må ste tillika med andra medborgare foga anstatt, att man efter traktens frid och) bruk, antingen i folFförfamlin: gar eller i petitioner förklarar sig deröfwer; men framför allt måste, så wäl i folkförsamlingarne och de yttringar der förekomma, som i petitionerna, råda det omtänksamma bedömmande af faran, den lugna faft: bet och med moderation förenade kraft, fom äro bor: gen för ett folks sanna mod, få wäl som för def ihår: dighet. Sectionerna inbjudas härigenom att foga ans stalt, att deras Deputerade genast begifwa fig till Na: tionalföreningens allmänna församling, få fnart fallelfen till en sadan utgår. Dyrbare Edsförbundne! emot: tagen wår hälsning och försäkran om wår tillgifwen: bet för Nationens sak. Lausanne d. 3 Okt. 1836. I Central:Rommitteens namn: Presidenten Henrik Durey. Sekreteraren J. L. B. Leresche, Minister. Man skrifwer från Bern: Enligt rykte skall det af diplomatiska departementet och Regeringsrädet ödfwerlagda och till framläggande i det stara Rådet bes stämda Ynftruftionssandragande för Gesandtstapet till den utomordentliga Landtgagen gä derpå ur, arc meds dela samma en allmän fullmakt, nemligen att i förs sonlig anda mot Frankrike göra allt, så wida det kan förenas med Edsförbundets ära och oafhängighet. Det beter, att detta andragande blifwit antaget med 8 rös fler emot 7. Minoritetens andragande wille ide meds gifwa någon satisfaktion, utan genast gripa till repregs faller och fast och bestämdt afbida refultater. Köpmännen i westliga Schweitz gripa till repress salier, utan att afbida Regeringens och Förbundets åtgärder. De göra icke mera reqwisitioner hos de Franska Handlande och hafwa suspenderat de redan gjorda. Franska Handelsståndet skall icke långe Hlif: wa en stilla åskädare, derest detta exempel finner alls: