gärdesgard af 25 famnars längd kullblastes ända ned till grunden och många stenar bortfördes flera fame nar fran stället. Huruwida denna orkan på andra ställen förorsakat någon skada år oss ännu obekant. Jltlanoskt ptt. Orienten. Smyrna d. 25 Augusti. Man anser här, fes dan Franska flottans afsegling från Athen till Egvp: ten, sasom säkert, art MebemedzAl skall antaga alla de af Engelska och Franska General: Konjulerna i Ev: rien oc) Egypten gjorda forslag, ty en sadan j0sde: monstration efter de förutgangna underhandlingarne motstar han swarligen. — Enligt nyaste underrättelse frän Athen, af d. 17 dennes, läg Engelska flottan mid Korinth. För 12 dagar sedaa passerade ett adtsstepp från Konstantinopel wåra farwatten med Sultanens ferman att behandla alla Franska undersåtare lika med de Engelska i afseende på bestående traktater och salunda afskaffa Mehemed Alis monopolium i Egypten äfwen för Frankrike. Liktidigt torde Amiral Hugon intraffa wid Alerandria, för att utwerka afseende på Fran: ffa undersätarnes beswär öfwer Winszmonopoliet, och det fan siledes antagas för säfert, att Mehemed un: derkastar fig denna ferman och alla öfrige fordringar, Konstantinopel den 24 Aug. Striden emellan Frankrike och Porren i afseende på Tunis år slutad. Franska diplomatien har wunnit den fullkomligaste fe er. Tahir Pascha, fom öfwertalade Sultanen till expeditionen, har fallit i onåd och wägar icke återse wända till Konstantinopel. Reiszeffendi år fullfomligt nöjd med Amiral Roussins förklaringar. Namitk: Pascha har öfwergifwit fin Öfwerbefälhafware Tahir och år med dep Fregatt ankommen till Dardanellerna, Spanien. Underråttelferna fran Madrid gå till d. 10 den: nes. De tala, likwäl ganska obestämt, om en ny Mir nisterförändring i Spanien, och tidningarne från Baz yonne nämna Herrar Mendizaval och Arguelles fåfom de på nytt inträdande, den förre fom Finansminister och den fednare fom Konseljpresident, få att Ealatrava Blott skulle behälla Ministersembetet för utrikes årens derna. Ett rykte, som blifwit utspridt att Gomez i spetsen för 6000 man inryckt i Madrid, wisat sig wara alldeles ogrundadt, och underrättelsen om ett nederlag, fom han skulle hafwa lidit, bekräftar fig ide Heller. Jen. Alaix hade långe m honom, utan att fun: spphinna honom, Siutligen öfwergaf han denna plan,