tionen proklamcrande. Frankrike. Paris den 9 Sept. Kongl. Swenska Utrikes Miniliiern Örcfwen of -ettertcdt bar den 5 dennes bir anfemu:it tillika med härwarande K. Swenske Diinistern UÖrfme Lewenhjclm från London, och pafuljande d. qen blifwit of Konungen cmortagen i privat audi-mm. ara tieningar wilja weta, att en biorsaf till beng, hufmudsafligen för dej beljas äterställande, förctagna resa, Fåll wara att utwerka narmare hans dels fir bincelser med England (men hwarrst der blott skall lycuts benom att winna en ansscalig neesättamq uti infärselårulscn på Swenskt jern oc) budar) och Frank: tiöc, b.arcst ban lar ffola underfiodja. Grefwe omen: bielms argarder wid affutamder af en Handels och Iiifartg-rraftat; — Estermiddeagen den 8 dennes reste Konung Ludvig bilip fl. balf 4 från Neuilli til Paris. Polisofftrerave med deras manskap woro i folonner upp: ställec på wägen. Kl. 10 om aftonen återwånde Kounnacn till Neuisli. J samma ögonblick fom wagnen pasferade ut igenom ZTuilleri-porten, arrestcrade en Pos lisossicer på MRicveligaraa em man, tämligen wål flådd uti lama blå öfwerrod. wid pass 55 år gammal. Han blef förd till nårmefte wakt uti Tuillcrirrna och der: siädes vifircrad; man fann hos honom en Bankonot på 300 Franfer och några guldmynt. J dag på mor goucn fördes han till en Polisfommisfarie. i Turkiet. Times meddelar cn skrifwelse från Konstanrinopel af d. 17 Aug., hbwilfen gifwer upplysning angående nägra lifliga förhardlingar, som nyligen hafwa ägt runa emcllan Perten och Franska Gesandten, Amiral Nomsstin. De föranlcdors of en proccsi, fom Porten gjorde emot den alliance-traftat, hwilken Franska Res geringem den S Maj flutade med Bcycn of Tunis. J kraft of deuaa trafrar står den jultnåmnde, en vasall af:CPorten, under Frauckrikcs särskilda beskydd, och det I bar fördumdit fig, att på hans begäran skänfa honom I ell möjlig bjdp emot hwarje yttre anfall. Beyen har lå fin sida förbundit jig, arr, i håndaje ficnorligheter Tulle utbryta emellan Frausmännen od de Ctam1 Mar, fom gränsa till hans gebict, tillåta de förre fri smdumuarsch i hans land. Dessa förbindeljer, fwarigenom Sultamen finner fina Suveränitctsrättigheter sotritöllde för fränkning, bafra i högsta grad wäckt Praus wrede, och det sigs att ban flår i begrepp att uppfordra Brittiska Degeringen till att beskydda hang i A ten i Times år af den tan: fe, att dereft Brittiska Negerinacn skulle wåara act