HM ecnma unccttrtttst IV :ö): 24 (d. 13:de) anlände till Madrid, sammantrådde straxtes de der närwarande Ministrarna, och syntes först, td förlitande på garnisonen, wilja öfwerfalla St Stocfonz so och befria Drottningen. Kenssljren förblef petmhan tent lillsamwans i trupparne stodo under wapen fan serna, Artilleriet war pa första signal beredt art gifwa eld; allt syntes tillkännagifwa att Jsturitz3 och QCuesan da wille wåga det yttersta — och längre räcker dem af 8. 14 på morgonen daterade korrefpondensen icke. Sannolikt har under loppet af den 14:de Garnisonen I Madrid biträdt revolutionen, ty redan samna dag förta de utnamnandet af den NYA: Ministeren på epvanana förde satt. — Om Mendizaval heter det att han foma mer att afgå sajom Gesandt till London. Oberoende af händelserna i hufwusdstoden , gripcist pa samma tid äfwen konstitutionen allt mer omkeriag!! sig uti provinserna: enligt 1 de Paris har den blifs wit proftamerad å S. Scbastian och Santander; An ligt andra underrättelser äfwen uti siäderna Tafalll och Lumbier ut Nawarra; widare uti Valencia, Mu ricta, Carthagena, Lorca och Alicante. — Bloct i Ce talomen hindrades ännu revolutionens utbrott af Geu Min D. 2:de utfärdade han en proklamation, Hrm uti han uppmunar Catalomernetill siillhet, till dess Corti hinna Jammanträda; föregasnde aftonen hade uti Ba cellona folkhopar tagat genom gatorna och högt fe drar fonstuutionen. Flera borgare blefwo misshandlar om en Carlistisk spion mördad. J äfrigt råda des underrättelser från. Barcelona ide längre ån till d Hide, da således der ännu icke kunde wara fråga o kontttutionens antagande i Madrid. Äfwen war, fon munikationen emellam hufwudstaden och Arragoni samt Catalonien spärrad. — J Aragonien war lugn likwäl hade uti Saragossa en ultrazrevolutionår Fu: plott blifwit upptäckt, fom mar riåtad emot de konf tutionelle; man wille mörda S. Miguel och några l6 dra konstitutionelle Embetsmän och ersätta deras ple fer. med män af större energie; men upphofsmamn en Öfwerste, och flera sammanswurne-blefwo uppråd och arresterade. oo De till London ankomne Pariferstidningar af 91 medföra ifrån Madrid ingen widare underrättek än den ofwan meddelta af den 15. Men Med hbä spännina sontesman uti Paris emotse underräti serna ifrån Catalonien, hwarest man befarade; brottet af ett uppror. Phare de Bayonne utun Fer den 44, såsom den dag, på hwilken konstitutio med wäld skulle utropas uti Barcelona. De i nän de stad bosatte Fransmän hade redan på derwara . 77 — oo ff mos ET I AA fara worrr