Gauthier fräån Ctcetbödim, JIVUIÄI 141k — ae af de stickligaste Konstberidare fom wisat sig i Köpen: pamn, under sitt förra wistande derstädes gjorde myc: fen Iycta, ämnar i boft gifwa representationer på es sterbroc nya Tbeater. Om få år, torde Wi åäfwen i Heljingvorg, wid Herr Gautbiers genomresa, få mjet ästäda hans och hans Sällskaps äfwen i Stockholms bladen berömda konstfärdighet. — T evig e— dutlånnskt NDVvtt Spanien. Drottningen af Spanien bar fett fia nödsakad att antaga Konstitutionen af 1812. sinnu känner man ej de närmare omständiaheterna wid denna wigtiga riff: dragelse, men Journ. de Paris meddelar derom föls jande twenne till Franska Regeringen ingångna felcs grafedepefeber : Exr Jldefonso den 13 Aug., kl. 10 f. m. Ett militäruppror har i nate kl. 2 twungit Drotnmgen: Regenrurnan akt antaga konstitutionen. J detta Ogonplick rader hår fullfomligt sugn. Soldaterna hafwa atermandt till sina kaserner. Madrid den 13 Aug. kl. 6 c. m. Underrättelsen om håndelserna i JINefonso utsprider sig i derra dgons blid i Madrid. Ännu har der allmänna lugnet icke blifwit stordt. Ministeren år i detta ögonblick fore famlad. Courier Fr, berättar, att upproret blifwit bör: jadt af 2:ne Regementen utaf det Kongl. Gardet, och anser det otwifwelaktigt att Garnisonen Madrid flu: tat sig till dem, i fölid hwaraf Rewolutionen Fan ans ses sasom fulländad. Engelska tidningen Courir will från säker fålla weta, att Drottningen älagt D. Augustin Arguelles art sammansätta ett. nytt Kabinett, och att han till följe deraf. föreslagit följande mån: Gil de la Quarda till inrikes minister, Calatrave till-NÅds och Jaftirleminister, Mendizabal till Finansminister, och Gen. Mina till Sencral:Kapten öfwer hela Spanska Armeen. Sam: ma elad tror, att ctt salunda sammansatt Kabinett skall tägga 1812 års Konssitution till, grud för en fors fattning, som i, liberalism. wida öfwergår beftåmmel: serna i det Kongl. Statutet, och hoppas, att-Ffönrenz. treringen af det militåriska öfwerbefälet hos en person, nämligen Mina, skall snart göra slut på Carlismen. Det förblifwer dock alltid en fråga, huru Cordova och Qvesada, Uwilka begge ite hafwa få ringa inflytelse på hären, under dessa omständigheter wilja förhålla sig. — Dessa slutsatser hos Couriren torde dock i mer än we U ÅHIUI AINÖnH Nockirtaner som brö