formar ticaturck at frtara träccubbe! porston, rifwes da, haller hull, fatt ej fettma. Åfwen for hå tar och får gåller detta. Framlidne Asfscssor Hallenz org. på Rydsgard nyrrjade i manga ar detta utfor: ringssätt med förmon; hang kreatur befunno sig derz f förträffeligt, ehuru stundom alls ingen höfodring, tundom ganska sparsam, amwändes tillika. Rön har således upplöst fragan. Den år ej mera. ett fpecula: ionens fofster. ö : Ganska rått ifrar författaren för rofwekulturens örmonlighet. Men på wissa jordmoner bar den i fed: nare tider betydligen uttrangts af Morotproductionen; ch författaren later sig till last komma följande omis: ioner wid sina föreskrifter: ,2kt saltgifningen ar djur, fom gödas med rof: Bvor,. bor ofta ske, for art stadna den utsot fom. alltid Poljer detta utfodringssått. ö i . tt tystnad i bufet, liggning för boskapen, örker och söomn mellan fodringstiderna hufivudfjaftis yen bidraga till snarare fettma. Ut halm af krceturen wida heldre förtäres ellan rofmalen, som böra wara minst 3:ne på dagen å mycker de orka åta, ån ho, fom gerna Fan sparas, fu de rata det. Att då rofbitar fastna i halsen, brukas af Ka: eltåg en alns lång maschin, fom nedföres och steter er biten, under det hufwudet halles rått upp. Ens elsmännen falla maschinen: Rem-road. ,.Att rofculturen betydligen gagnas genom gård: sing med torfaska, och radernas, äfwen sedan sådden ett, öfwerströende med sadan aska, ty den bidrager ycket att aflägsna rofwans största fiende, Jordloppan, wilken ofte förtär eller hindrar hela störden. Rubaga (Kålroten) lider mindre deraf och wexer gan: a frodig på lerjord. Också lika origtig fom ny år den uppgifna tbeori att etehalm år mindre födande ån den af hafre, tv man r efter många sekelgamla försök funnit att godheten halm beror af den kärnas kraft fom derutur produs rats. Men lättare tuggas den födfattigare minore räfwa hafrehalmen. Derfore bör den förre gifwas i ckelse. I. Alldeles onyttigt år det råd att krusa med upp: (ul lingsanstalt etc. wid frusna rofwors utfodring. An: (Tsärkaren gödde 200 orar med rofwor, som i Decems II M r woro stenfrusna; men sönderhuggne med en ftor II Mbellik knif, åtos de med full aptit. . Genska grundad år anmärkningen om förtråfflig: ssten af Potateszutfodringen. Den lemnar tjock gräddå, M gul ajölf, alldeles så som då Korna om sommaren bästa bete, och ost eller smör fäs bättre och mera lande uopsliren den ymnigaste klöfwer. Lika för: Andra b genom morotfodring. årtikln om Hästen. Rimrod motsäger iöppenbart sitt påftående att Orientens hästblod icke det ådlafte då han sanni ; A an sanningsfullt uppgifwer att så prisade Engelska fullblodet härstammande från ienten, blifwit sluteligen yförb ät re llkomnadt i Ietrade och för genom uppblandning af Oriens