— — po umtlanoskt PV. I tio Spanien. till U derrättelserna fram Spanien äro högst Jorgligany för Chritinerne. Fransta. excgeringen skall hafwa ers hallle berattelser från Madrid af d. 2 Aug. och fran of Saragossa af den 7:oe, men hafler dem hemliga i ans Å seende till dr uceslaende innebhatlet. De i paris je nast offentliggjorda underrattelser fran Madrid gå ell den 2:dre eoch wisa att man i hufwadstaden gamma dag bade erfartt, art 1812 års Konstientien blifwit Ut ut ropad i Cacir, owilket skall hafwa bidragit mycker utt öka der stora öefymmer, som derstades redan herrstarc. Det beråttos, atlt Drottningen Igår Diplomatista m Corpsens räd. En corps hade, med Priasen af Mu glona I spetsen, Jatt tg i marsch mot -ÅTalaga, som war ferklarat i belagringst illstand. J London utspridde sig d. 12:te dennes ett rykte, att Jmuriz, Spanska Premicrsminitern, d. 4:de hart ett sam tal med Drottningen och ncdlagt sin post i hennes hander, men art han derefter fallit ett offer för folkets raseri. Man hoppades för öfrigt i London, att den sista omstandigheten icke skall bekräftas, sa mycket mer, som tidningen Globe samma dag inne: höll: 2i erfara, att bref äro ankomne från Madrid af den 4:de, hwilka förmäla, att Drottningen utbedit sig en ny konferens med Franska och Engelska Ges sandterne. och att den ägde rum då erpressen afgick. Jsturizis Minister war i begrepp att upplösfa sig. En Franst intervention ansågs sasom säker. Efter upproret I Malaga följde ett annat i Sa: ragossa, men detta synes hafwa en mera widsträckt plan. D. 2 Aug. upprestes Konstitutionsstenen och Författningen af 1812 proflamerades, ia Civil: och Mä litår-Autorireterna i Earagossa hafwa till och med skrifwit till Hrottningen-Regentinnan. och underrättat henne, att Arragonien förklarat sig oafhängig och ut: ropat 1812 års Konstitution. Bland de 25 underffrif: ter, hwarmed denna skrifwelse år försedd, finnes äfwen BeneralsKaptenen i Arragonien, Evarriste Son Mi guels. Han hade straxt wid upprorets utbrott ställt sig i spetsen för trupparne och aflagt författningseden på konstitutionsstenen. Städerna Valencia, Cordoda, Sevilla och Granada hafwa äfwen förklarat fig för konstitutionen. Det berättas, att Barcelona skall haf: wa följt deras erempel, och att denna stad utropat Mina till Dictator. ö De Franska officiella bladen af d. 12 dennes medz A Fidade Forta notis: JF Madrid hafwa den 4