få, tillägga Engelska hästen i allmänhet denna egen: p; ty churu allt begrepp om sköonhet år ralativt, bar der dock sina bestämda lagar. Begreppet om nhet hos en håst, bar deck fin grund iden fanning, t siguren fall wara of en hasft, uran: missstapande heter med andra djur, minst af många san mansatta heter. Def hela fer dåkrlänt ut, blir en norurstanz nazmogica , men år icke egentligen en? häst, hwilfet en alldeles egen art af djur. Den som ser ech fins r stönhet i en Engelsk Hunters slyngelagtiga figur, ngande, ofta langa hufwudet med sina bastanta går der; harens öron, asrnans såwansdaning; blandning hjort och hästens brubuyggnad, och for ucta air tta år en häft — Bang konstsinne måtte snarare se t med löje, än förtjusning. J många at Euglands strasecr stela ofta degsu fermenta stönheter figurcra. Fer att bli nyttig bos oss matte Engelsta-håsten limateras. Den adla Engelska hästens fina funna s oss. En sadan häst nyttjad på en fäåltwakt i gns id, Norreand eller Ryssland, stillaståcnde några: runs ille han nyf och obrufbar, icke kunna slapas med id ett anfall eller retraite. Det konstdrifna hastiga pföocmugesattet, gor och ett starft förlag till gallor andra fel. ö ö Artiklen om Preussiska Landr-Staterbvåfender år nskaanuttigt införd till wäckelse for of som börjat se nigten af saken. Det år en åra, förbeballen ät cucsfiska S yrelsen, arr wara ibland alla 1 Europa, n werksammaste, kraftigaste och ihärdigaste i bemd: nden för landets alla matcriella interessen. Man skar öfwer allt att hinna till lika ordning ech fart Styrelse. Men wida förr ån I Preussen, hade man Swerige tänkt fia och påbörjat ect lika sysiem, nemen under Carl X och XI. Afhandlingen om Zurnips-odlingen i England och nericn, år nagot som hos oss bor i den slumrande ronomien högst förtjenstfullt anses och tacksamt lottagas. J hufwudsaken har författaren öfwer alt tt, men Herr Cobbet föredrager ett betydligt misstag han blandar termen Svedish Purnip; som år är: wanliga Gotrlandsrofwa, med Rutabaga, föirör: nssätt, ty kålroten år icke swampig, lårercorfers dande, fast mindre saftig, då deremot rofwan år gningen. Kälroten läter swårligen med förmån odia i stort genom såning, utin bäst genem plantering, oden får wida större wärt. Rofwan (turnipen) remet, är icke i stort cultivabel utan genom fröns a — USD .ä1aAA 624 a sas g?y 5 igriga sidwärts-rörelser under gacndet fran at, det rlag, år enfamtrett binder för def allmånnare bruk r i 30 graders köld, hade sin desdom. Äcminstone . De sifferera mycket både i egenskap och produce ra sig tists långt in på följande sommar, är mera era wattenhaltig och anwändes bäst, näst efter uppz