,153 qwadratmil i 15 provinser, hwaraf Ungern år n störste och Kustlandet den minste. Folkmängden Ingern beleper sig till 11,223,587, i, Galicien till 217,701, i Åihmen till 3,936,545, i Lombardiet till Ås6, 557, i Måhren och Schlesien till 2,026,906, i enediaska området fill 2,04 ,1807 : Siebeubörgen till 30,250, i Under: Öfterrife till 1,254,855, få SIR ilis rgrånjen till 1,04:,675, i Steiermark till 902,408, ec Sfwer-Oltertife till 833,544, i Tyrol till S11,426, Kärnthen och Krain till 788,179, på Kustlandet till 5,812, och i Dalmatien Till 350,388. ANNETTE PESEYYVv (Jnsändt.) Recension. Mera förtjenstfullt än lönande är såkert Herr leris Norings bemödande, att oupphörligt rifta war teratur med underrättelser i åmucn, wigliga ser Itatsz och enskilta hushallningen, hän tade dels fran dra Länders praktik, dels af egna objerdattoner. essa kunna ej annat än med tackjamhet UPpragas allmänheten, fom wäl beböfwer alla mijliga Mac: lser för arr ej lata fin Ckonomie blifwa tactonar. örsta bäftet of ,,Orwartaleferife for Landtbruk vc) buss urs frorfel bar nyligen utkom nut och som detta arbete lttjensien af ett redigt, nått framställningssätt, och alv sännyttig tendens, få läses det med werkligt interesse; b man har derföre foresatt sig att öfwer hwarje häfte fwa en fort, någon gång kritisk recension, för att på fa sidor upplysa ämnen of så mycker inflytande på llmänt och enfrilt wäl. Derföre hår några ord om t nämda första häftet. . Öppet och redligt framstär i hela skriften ett nit för festerlänsk nytta, och anwisning att ter andra länders fått rikta sitt sträfwande, felar fe. Lika årlig år författaren och i fin oppna förfår: k för wissa Englands fått, prodreter, samt äfwen gon gång för dess fördomar. Det är emot dessa an skall wara på fin wakt, och icke tillåta den lugna lla beräkningen att öfwerrumplas till beslut, inblåa of en lysande och warm hänförelse. — Forbigå: nde den lifta prologen om hingsten Touchstone, får om tjenande till ingress för den wåjendtligare artiklen kHåften? år det wid denna, fom man har några an: lårfningar att göra. Tycket år ofta en moderfaf. Det will ofta gqifwa fig rang af opinions men denna prdrar till basis nägot grundeligare, ån rop och håns srelse. Då man antager såsom både sannt och kändt llt hwad författaren yttrat om Engelska hästens stora, ffgiorda och widunderliga företräde såsom kapplöpare, fan man derföre ide ens frammeta fig till en arioma: pt grund för , Engelffa hästens allmänna förtråfflighet. Han torde i detta afseende frå wida under mån: Ha andra länders. Snabbheten år oftare af en ute ed författarens förut utgifne i samma ämnen, delar jeslagare, njuta en sparsam och mindre kraftig föda. Tror man att en i orangertesmaner uppdragen Engelsk kapplöpare, uthärdar ett ars täflan med en Terss, Norrländsk ellar Fiask häst, på lika mycket, lika bes skaffadt foder? Såkerligen mäste man af erfarenhetsläran ledas till en snar och motsatt öfwertyg åÅc. Mar; citerar ännu, huru runder befriclsekriget, Engelssa Ars tilleriet, hastigare ån alla andra, sägo sina pästar, i början få prunkande, obrukbara. Dcrom Aro ännu EN —9 C Ä Den större, båttre många ögonwit tuen att radfragå. i grundlagda, högre unvectlade förmägan art löpa, ats hoppa, att röra sig snabbt och lätt framåt, är Ens gelska hästen förbehällen. All raflinig framåt ftråfz wande rörelse år detta slag af hästar egen. Men den är wunnen på bekostnad af smidigheten, fom så Alde les felar den, arr oböjligheten täflar med Jutska och Flanderska originalhästens skoldpaddlika motsträfwande wändning. En gammal General, swåger med förtat: taren till dessa anmärkningar, kommenderade i redcs lutionskriget ett Brittiskt Ulanregemente, och har Inse tygat swärigheten att med en sädan trupp wånda skarpt od) häftigt, utan blott i saktad fart och trubbig winkel. Löpbanan år Engelska hästens theater och segerfält. Derfore äro kapplöppningarne der få tmaks liga, och de äro öfwer allt nyttiga för att underhålla idcen oni behofwet att wäl wårda, ändamälsenligt uppföda och till högre grad uppöfwa förmägan hos ett kreatur som är dyrast att underhålla ibland alla husdjur. Kapplöpningarne böra allrså et blott fortz fara, utan inrättningarne blifwa flera och utwidgade. Det är der man lättast och i sammandragen focus kan öfwerskåda werkningarne af den bättre eller sämre genitalelåra fom begagnas för eroissering, föda m. m, och derigenom underhälles, ja stegras interesset för en pros duetlon, fom för Stat och enskild år af ett högt wårde. Kappkörning wore och nyttig. Det har blifwit en Ans glo: och Germanie, att fmåda det Arabiska och dtters ländska hästblodet. Men år det då ej från detta, som det nu få påstadda öfwerlägsna Engelska har sitt urs sprung och) leder alla fina företräden? Man bör be: sinna detta, och att i sitt hemland der, är hästen ej en konstproduct, fordrande 20-dubbel kostnad för uns derhåll ete., utan ett naturens okonstlade allter.. Wan släppe blott en del Engelska kapplöpande fullblodshås star på öknens bete; man båmte dem derifrån och sätte dem för en wagn wäl lastad, och före 6 a 8 mil om dagen — NB. Swenska mil — från trakterna af Caucasiska bergen till Wien, med foder af blott gräs, men sluteligen litet hafra. Detta experiment gjorde Grefwe Armfelt på 1790:talet med 6 grå hästar, hywars of författaren fett de 4 i godt stånd här i Skåne! Tror man att kapplöparne skulle, med bibehållen res putation, gått ur en sådan täflan? Man är rättwis, om man twiflar. Att i wårt land upphjelpa den swåra förfallna hästafwelen år ett national-förtjenfifullt fös retag. Jnförandet ,,af. god fram från England? kan