fatta beslut rörande deras blifwande wistelscort. Den! na ministcrirlla befallning har siu grund i den äsigt, att konfederationsakten inwalverar en fiendtlig hands ling mot Ryska Makten, fom står i wänskapligt för: hallande med wår Regering. Från Toulon förmäles den 13 dennes, att en dit ankommenm telegrafdepesch öfwerfört befallning, att alla utrustade skepp skola sättas i beredskap att på första wink afsegla.. Öfterrike. Engelska tidningen Courier berättar såsom full: komligt säkert, att Österrike minskar sin armee. Furst Metternich har officielt underrättat Engelska och Frans sta Regeringarne derom. Österrikerne dragas tillbaka från Päfwestaten och allt sättes på samma for fom före Sulizrevolutionen. oe Spanien. Från London. skrifwes d. 22 dennes, att en ba: taljon Engelska Sjösoldater af 700 man, under Ma: jor Owen, jemte ett kompagni Artilleri och Sapeurer blifwit beordrade till norra Spanien. J Madrid wille man weta, att D. Carlos erbu: dit fig erfånna Drottningen af Portugal, få wida hon will draga fina truppar tillbaka ur Spanien. The Globe förklarar ryfktet, att ett Ultimatum från England och andra Makter blifwit afsändt till D. Carlos, för alldeles ogrundadt. Man år mycket oenig om antingen den lilla Bes fästade hamnen Lequeito blifwit intagen af Carlisterne eller ej. Franska officiella bladet Moniteuren, Bberåt: tade först, att den blifwit Öftverrumplad innan man kunnat efterkomma Cordovas befallning att utrymma den, dwarwid 5 till 600 man; fom höllo den besatt, blifwit tillfångatagne. Nu berättar samma blad der. emot, att 150 Engelsmän med Trainhästar o. s. w. landstigit i Santander, och tillägger derefter, att det synes fom om underrättelsen om Lequeitos fall warit förhastad. Bref från Bayonne försäkra, att fladen wäl warit i Carlisternes händer, men att de af Christinerne, fom förskansat fig i Kyrkan, blifwit borrja: gade genom en mördande eld, hwilken tillfogat dem en ftor förluft. Från Saragossa skrifwes under den 7 dennes: Det berättas att ganska allwarsamma oroligheter utbrustit i Murcia. Auarchisterne hafwa inträngt i fängelserna och utan nåd nedsablat några fån: gar. J Lorca skola dylika excesser hafwa warit på wägen att utbryta, men blifwit hindrade genom Borgerskapets kraftiga förhållande, — I Burgos haf: