twifwelaktiga. Säkert är det deremot, att Carlisterne förgäfwes hafwa försökt ett anfall på Berga och att: Mina, fom d. 11 war i Tarragona, d. 12 stod i nårs: heten af Cervera. Gazeta har den 10 Mars meddelat ett dekret,, hwarigenom alla Munt:-Flofter och andliga ordnar,, blott med undantag af några Missionsföreningar, Ses minarier och Hospitalstiftelser, blifwit upphäfde. Mun: : far och Nunnorna ide upphäfde klostren skola af Stas ten hafwa 5 Realer till dagligt underhåll. J Madrid woro wacklande rykten i omlopp om ett uppror, hwilket skulle äga rum d. 19 Mars, som år den dag, då den i Cadix år 1820 gifna Ffonftitus: tion proklamerades i Madrid. (En mycket otilltdrlit: : lig Holländst underrättelser förmäler, att detta upps: ror redan utbrutit förrän man wäntade det.) Från Madrid förmäles den 14 Mars, att Brittizska Regeringen, enligt rykte, ämaade sända några trups: par till Giupuzcoa, för att bidraga till Carlifternes? undertryckande. — Underråtteljen, att Cabrera med några hundrade man ankommit till Cuenca, 22 mil! från hufwudstaden, hade wäckt mycket uppseende, och en bataljon af K. Gardet afsändes emot hononm, Frankrike. Dett sdall i Kabinettet wara beslutit, att ingen Fransk! interwention i Spanien skall äga rum, och man skall! redan härom hafwa underrättat Engelska Ministeren. Thiers skall hafwa haft ett långt samtal med) Grefwe Appony rörande de fortjatta rustningar, fom äga rum i hela Österrikiska Monarkien. England. Lendon d. 22 Mars. Från Portsmouth förmås I les, att i anscende till flera linjeskapps utrustande em liflig werksamhet derstädes är rådande. Man tror-m att efter d. 4 April, från hwilken dag Marinbudgeten år daterad, ännu flera skepp skola utrustas. Fycd ta af de linjeskepp, fom nu utrustas, skola för öfrigt gå till Medelhafwet, för att aflösa fyra. andra, Hmilk: Fas treåriga tjenstetid år tillåndalupen, hwarföre ded icke kunna anses såsom en tillökning af den segelfärdigan sjömakten. Hwartill de nya rustningarne dfwerbuf:4 wud äro bestämde, är ännu en hemlighet. — Den 25 Mars. Bref från Paris af d. 233 dennes förmäla att Lord Palmerstens yttranden öfwer Krakaus militårsofupation derstädes wäckt mycken fenz sation, så mycket mer som Frankrikes försigtighet t fin utländska politik tyckes nästan gränsa til flenmoz: w — I —