dertraktens produktion, Om och wid hela produktionen ins gen annan fördel wore, så wore dock redan denna till: räcklig att öfwerwäga allt hwad staten tid efter an: nan försöker för att befordra åferbrutet. J England har utberedandet af Frankrikes hit. betsäckerproduktion utaf helt andra grunder blifwit ogillad; den anses der allmänt för ett af de största fel i politiska ckonomien, fom Frankrike någonsin har be gått. Man utgår derwid ifrån den grundsatsen, att man aldrig kan bereda socker af hwitbetor till så godt pris fom af sockerrör, och om detta en gång är med: gifwet, få följer deraf jedan naturligt hela deduktionen af uppslukadt Fapital, störd ex: och import o. f. w. Wore den ofwannämnda grundsatsen rigtig, så wore slutsatsen deraf också aldeles riktig, åtminstone för England, hwars högt stående landtbruk icke behöfwer några konstiga driffjädrar till införande af bättre mes thodcr. Men också utan allt afseende derpå, låter sjelfwa den ofwannämnda grundsfatsen bestrida sig och bar och blifwit bestridd, i soannerhet af Mathieu de Dom: basles, hwilken i sin nyaste skrift om tillständet af bwitberfåcters-produftionen och om def förmodade fram: tida utveckling, rörande denna punkt gör följande an: märkningar: Till hwad prislåter hwitbetsockret i Frankrike producera sig? Detta är den första fräga wi mäste beswara, ty deraf beror uppfyllandet af alla de förs hoppningar, hwilka man fan på denna fabrikations framtida tillstånd bygga. Utsträckningen af denna in: dustri od) af det land, fom åt den kan egnas, samt antalet af de menniskor, hwilka den skall föda, allt beror af det pris, hwartill detta såcker fan lemnas, då deraf naturligtwis konsumtionens utsträkning beror.? Man fan för det närwarande antaga, att prifet på hwitbetorna år genom en tillräcklig erfarenhet be: Fant. J allmänhet fosta 50 lispund hwitbetor i granar skapet af alla fabriker i hela Frankrike s franker (nå: ra 4 R:dr Sw. B:ko). När åkerbrukssystemet skall hafwa gjort några framsteg, mäste detta pris ännu mera falla, od) redan nu hafwa många godsägare af: slutat kontrakter till leweranser för bättre pris. Men wi wilja antaga, att de hälla fig wid detta pris, hwils fet år mer ån tillräckligt för att wid en någorlunda åkerbruksmethod hålla godsägaren skadeslös. Wid första införandet af denna fabrikation erhöll man 3 Pro: cent säcker af hwitbetorna, men sedermera 4 och 5 samt för det närwarande i allmänhet 6, och i de al: drabästa fabrikerna inemot 7. De 50 lispunden hwitbetor lemna således 60 skälpund såcker. Man känner igenom den kemiska analysen af hwitbetan, att den i Nallmänhet innchäller 10 procent krystallisabelt säcker, soch att det endast beror af fabrikationens hittills war Trande ofullkomlighet, att man icke helt och hållet fan utdraga detta, samt alla fabrikanter tro, att man in: nom Fort skall fära fig att utdraga åtminstonne 8 proUIcent. Då skulle hwarje skålpund såcker, om grund: materiens Öris endasr Botraftas Parra hlast 42 3 i flere fobrie redan för det närwarade dessa kostnader 3 R:dr b:co) ker icke stiga till mer än 6 franks (nära för 50 pund hwitbetor, d. ä. en fabrik, som dagligen förarbetar 2500 pund, kostar 300 franks dagligen, då hwitbetornas wärde ide år inberäknadt. Likwål bar jag härwid intet afseende på det kapital, som derwid i alla hittillswarande fabriker bar blifwit anwändt på försök, maschincricts förändringar o. s. w. ty jag fr utsätter, art detta på kortare eller längre tid bar betalt fig. Från dessn 6 franks fabrikationskostnad mår ste man afdraga wärdet af sirapen och af den utpreds fade kakan, hwilka båda artiklar icke funna räknas till mindre ån 2 franks, så att den egentliga fabrifas tion skostnaden endast uppgår till 4 franks för 50 lispund. Om man derföre till grundwal för beräkning af säckrets pris antager, art man erhåller 6 procent får fer, att 50 lispund hwitbetor kostar 8 franks och des ras fabrikation 4 franks så blifwer fabrikspriset på hwitbetsäcker 4 sous (43 ff. b:ko) skålpundet. INSferligen erhåller man rörsockret i Ostindien till ännu båt: re pris, men förr ån detta kommer till det inre af Frankrike, öfwerstiger det detta pris, äfwen om derför ide erlades nagon tull. För öfrigt fan man förnuftigt wis hoppas, arr fabrikationen skall nog fullfommna? för att erhalla ett resultat af 8 procent, då skalpundet endast kommer på 3 sous (33 sk. b:ko). Desja data äro inga hypotheser, och det år wisst, att i en mycket aflägsen framtid hwirbetssåckret skall komma att fabriceras för 15 till 20 franks (8 till 10 R:dr b:ko) för centnern, och i ingen händelse öfwerstiga den sednare summan. Wi weta af erfarenhet, att det icke gifwes något ämne, hwars konsumtion mer ra beror af priset än detta; hwar och en wet, huru obegripligt importen har tillwärt efter prisets fall, och likwäl beräknar man i Frankrike icke öfwer 33 skålpund årlig säckerkonsumtion för hwarje inwånare, under det att i England hwarje indiwid konsumerar 16 stålpund. J Orienten och de Destindiska Folonierz na öfwerstiger förbrukningen alla wåra begrepp, och t. ex. i Cuba förtär hwarje fri innewånare 116 frål: pund örligen. Man kan derföre lätt beräkna, brvilken tills wärt förbrukningen i Frankrike skall röna, när säckret fkall hafwa fallit ungefär till hälften of köttets mwårde Oct år ide utan interesse att beräkna hwilken massa af såcker ett gifwet styckc land förmår frambrins ga. J allmänhet lemnar ett tunland hwithetor 350 centner betor, hwilka wid ett resultat af 6 procent gifwa 21 centner såcker. Detta är det wanliga wid goda fabriker, men man kan anföra många fall, då efter noggran beräkning synnerligen wäl odlade fält hafwa lemnat 4 till 6000 skälpund såcker per tunnland. Man kan beräkna produkten ef hwete till 3 tunna cl 14 centner per tunland, hwilka gifwa ungefär samma wigt i bröd. Dessa data wisa, att en lika stor åkerAAAN Hfwer LÅ azna mora os SLM Sn B.S 2