rag att undersörg gewarspäpornå i bellwerscomasannzt len, förklarade art de dubbla fänghålen i desamma wårligen alla kunde wara giorde med det af Boireau flemnade borret, utan högst sannolikt på någon wäl örsedd werkstad med bättre instrumenter. Detta gaf Fieschi anledning att ånyo anhålla om ordet. Han för: äkrade, att Morey laddat och riktat gewärspiporna, ch bad derefter om den öfwer skådeplatsen för hans rott upptagna ritning, för att närmare beskrifwa den iktning kulorna Mulle hafwa tagit. Denna beskrifning af ban med mycken munmighet och affekterad mwigtig: et; tog derwid ofta en pris snus, flängde bir ech dit sed benen, och sökte på allt sätt att leda uppmårks ambeten på sig. SHSade maschinen ide rubbat fig, sade han bland annat, få woro Konungen, Prinfarne ch ännu 160 andra personer omkomne. Ni sen jälees hwad jag kunnat uträtta. Men jag bade, få jnart jag obserwarade Sar Lavocat och få många af mina bckanta bland Nationalgardets leder, någor lossat pä maschinens snören och salunda fom den ur riktning. For öfrigt har jag uträttat nog. Utom min nord erning woro Kosackerne tilläfwentyrs redan wid Rhen. Jag talar ej i mitt intresse, utan i Frankrikes och Edert mine Herrar Pärer. Gören godt och I fos ten ice alltid finna otacksamma. Otacksamheten år i mina ögon sämre ån en stöld. Tjufwen bbehböfrecr ofta blett en middagsmältid ech för art erbhals In denna stjäl han 6 Fr.; men otacksamhet år mycket sämre. Jag år ide af få usel natur; jag glömmer ite wälgerningar; jag will wåga mitt lif för Herr Lavocat och skulle äfwen göra det, om jag wore fri, men jag skall aldrig mera blifwa der. Min daglige ledsagare år dåäden, den år nu min enda näring. — cå radoterade Ficschi ännu en lång stund. — Äfwen i dag Söndag fortsättes wittnesförböret. Rörande sammansättningen af den nya Minifte: rrn år ånnu ingenting afgjort, i anledning hwara ryckten af alla flag hafwa fritt spelrum. Deri dfroer: ensstämma deck alla tidningar, att Herrar Humann och Mole i går warit hos Konungen; några omtala äfwen Hrr Dupin och Talleyrand, hwilka skola blifwit rådfrågade. Men enligt Impartial skall Hr Dur pin hafwa anmärkt, att det ide war lämpligt att di. rekte med Konungen afhandla saken och att det wore bättre, om den sistnämnde ätndjde fig att uppdraga en enda med Ministerens bildande. J följd häraf blef om aftonen Hr Mole kallad, men hans bemödanden VR J Ä AO D5 —J— AA C