omtalte han deremot som en modig och bestämd man. — Då Morey blef förhörd, talte han med så swag stämma, att en betjent måste stå wid sidan af honom och upprepa hans ord. Han förnekade all delaktighet i anslaget, men tillstod att han warit ledamot af Sål: skapet Menniskans Rättigheter få långe det ägde be stånd. Äfwen medgaf han, att ett betydligt parti Fur lor, fom fanns hos honom, tillhörde honom; men han ämnade anwända dem wid målffjutning, hwari han ofta deltog, ehuru han icke war någon utmärkt skytt. Han hade sedan 1831 intresserat sig för Fieschi, emedan denna tycktes wara en ärlig karl, äfwen hade han gjort Fieschi bekant med Pepin, emedan han. war brödlös. Morey pästod, art ban aldrig hade wetat, att Fieschi utgaf honom för fin Onkel, att han blott hade skaffat Fieschi Beschers pass, emedan han. Hade inbillat honom, att han warit arrefterad för politiffa: förbrytser, och att ban köpt kofferten åt honom, utan att weta annat, ån att Fieschi behöfde den för att lägga sina saker deri. Att ban efter anslaget emottog den, ffedde derföre, att Nina bedt honom derom; emedan. hon trodde den innehålla saker, som tillhörde henne. Först den 29:de hade han af den gråtande Nina. erfarit, att Fieschi warit gerningsmannen, och henne hade han aldrig lofwat understöd, utan blott fört benne till en Restauratör od) betalt för henne, emes dan hon beklagade fig att bon ide egde en Sous. — Pepin utstod ett mycket långt förhör, hwarwid äåfwen ban förnekade all delaktighet i anflaget. Dock tillstod han slutligen att han stått i närmare förbindelse med Morey, och att Fieschi erhållit penningar: af honom. — Boircau och Befcher förnekade likaledes till större delen deras delaktighet i komplotten. — Derefter börs jades wittnesförhöret. — Den 3 Febr. Uti Pärsrätten fortsattes i dag det i går började wittnesförhöret. De först förhörda wittnena yttrade sig blott öfwer de allmänt bekanta händelserna d. 28 Juli. Derefter framropades Nina Lassave. Hon sade sig wara 19 år gammal och utan sysselsättning. Sina swar på Presidentens frågor: af gaf hon med bestämdhet, men med så låg röst, att Notarien måfte upprepa dem. Första delen af hennes wittnesmäl, hwilken endast rörde de sjelfwa anslaget föregående händelser, upplyste att hon icke egentligen afwetat Fieschis förehafwande. — Efter niordgerninz gen, så yttrade bon fig bland annat widare, förmos dade jag straxt, att Fieschi war gerningsmannen. Jag gick till Madame Pepin och frågade henne, om hon kände Gerard ? (få kallade fig Fieschi i början). Hon nekade det. Eller Fieschi? Lika litet. Desto bättre, sade jag, ty ingen annan än han är gerningsmannen. Jag gick derefter till Morey; denne tillstod slutligen, Att Fieschi war werkställaren och förde mig afsides, ör att i hemlighet meddela de närmare detaljer: na; bland annat yttrade han, att då anslaget miflyc chi och altid Fal förblifwa Fiesdi — Sedan förs höret fortfarit en stund, bad Fieschi åter om ordet: Fag fade att jag icke wille bringa mig om lifwit. IBecs ten Ni äfwen hwarföre? — emedan jag läst KHiftori: en. Jag wisste huru Leuvel dog modig ända till fu: tet, men utan art angifwa sina medbrottslige. Nå wäl; jag för min del har gagnat mitt fädernesland mes ra ån denne. Ludvig Philip år mig derföre tack fyl big, att jag bewarat honom för revolutioner på 10 år, tilläfwentyrs på 20 år, Detta är en tjenst tror jag, och i anledning häraf skall Regeringen: weta, hwad bon har att göra. — Detta yttrande wäckte mycken sensation bland de närwarande, och bland Pärerne hörde man. starkt fort; men Ficschi fortfor. på samma fått, och förmente, att han gjort wer till Statens lugn och partiernes undertryckande, än heta Polisen och Nationalgardet; hans anslag hade gifwit de orolige Hufswuden den sista stöten och honom hade Frankrike att tacka för de såkallade Ficehi-lagarna.. Under allmän förwåning satte fig Ficschi ned med stolt mine, och då alla tego, reste han sig ånyo och frågade Prefidensten, om han trodde, att det kunde wara till någon nytta att få de böcker, fom i Moreys hus blifwit tagne ur hans koffert, ty han wisste hwar de woro. Preftdenz: ten uppfordrade honom att säga det. Nu skref Fieschi några ord på ett papper och låt öfwerlemna det at Pros sidenten. — Derefter fortsattes förhöret med Mina, Jom. bekräftade Fieschis berättelser angående Moreps och Per ping medbrottslighet. Morey fortfor emedlertid att neka. — Den 5 Febr. J går och i dag fortsattes witts nesförhöret i Ficschis process. Första dagen börjadrs detsamma med afhörandct af Hr Ladvocat, Ofwerftes: löjtnant wid 12:te legionen af Parisiska Nationalgarsdet, hwilken Fiecschi erkändt såsom fin störste wålgårar: re och för hwilken han alltjemt yttrat fig hysa en fyns. nerlig tillgifwenhet. Hr Ladvocat bekräftade alla Fi eschis uppgifter rörande hans förhållande till honomz, berömde honom mycket för hans wid alla tillfällen ä-: dagalagda oförskräckthet och pålitlighet. J affeende på sjelfwa mordgerningen woro hans uppgifter af föga wigt, emedan han fedan långt före densamma icke frått: i någon förbindelse med Ficschi, och först åter fett bor nom, då han sårad af den söndersprängda gewårspis pan fördes till Conciergeriet. Då mar det Hr Laddas: cat, fom bidrog att man erfor Fieschis werkliga namn. De öfrige i går och i dag afhörda wittncnas Dberåts: telfer erbjuda ingenting wigtigt, med undantag af wirts: net Magnier, Kramhandlarlärling hos Pepin. Denne påstod fig icke blott känna den anklagade Boireau, us: tan äfwen ofta hafwa fett honom hos fin. Herre; hwars emot Boireau hittills påstått fig aldrig hwarken hafwa warit hos Pepin, eller ens kändt honom. Då motfås gelsen i dessa berättelser förehölls honom, började Bois: reau gråta och förklarade sig nu wilja säga sanningen. Presidenten lät derpå alla andra anklagade afträda