Article Image
ligen så längt, att ön på wissst Jatt sorrtarade ng vafhänaig. Garnisonen, hwilken till större delen bestär af sådana, fom i anledning af liberala tänkesätt CLif wit aflägsnade från fasta landet, har gjort gemensam sak med öboerne. Lyckas der den i Genna utrusiade erpeditionen att fandfriga ech att kufwa insurgenterne, komma Sardinierne att durt plikta för deras wågspel. J motsatts med ofwo astsende berättas från Coq: liari af den 26 Dec., att de af utländska tidningar utspridda uppgifter om oroligheter på den med öfriga werlden tämligen obekanta dn Sardinien ännu ide på något sätt bekräftat sig. Grekland. ä Från: Måndhen. bar man underrättelse om Konungens af Bäjern ankomst till Grekland. Folket war hänryckt, Damerna wiftade från balkongerna med mångfärgade nåsdukar, Statsrådets President höll ett tal, och Konungen syntes wara mycket rörd deröfwer. England. En Fransk Tidning berättar, att order å nyo afs gått till Engelska Amiralitetet, föranledda: af Sardi niska flottans misstänkta rörelser. Den åt Engelska Kabinetettet gifna upplysning rörande flottans beftåme melse sskall hafwa wisat fig wara origtig och Amiral. Serra från Genua hafwa tagit ett stort antal Span. ska Carlister och krigsförnödenherer om bord. PBanorama. En skrifwelse från Newyork af den 24 December förmäler, att brandskadan belöper sig till 5 millioner P. St., hwaraf försäfringssällskaperna komma att ers sätta twå tredjedelar. Ä J trakten af Grunttadt (RbenzBåsern) hafwa flera sorgliga exempel wisat fig på werkningarne af wattenskräck, och de Bårerffa Autoriteterna hafwa icke heller försummat att träffa de werksammaste åtgärder deremot. Bland flera personer, som blifwit bitne af galna hundar, befann sig äfwen en, hwilken man, dåen kort wanmakt öfwerwåldigade honom, ämnade föra till ett ställe, bwarest man war bättre i tillfålle att sköta honom. På cn gång återkom hans paroxysm, och han föll i ett fullfomligt raseri, så att en af hans omgifning, för att rädda sig felt, mäste gifwa honom ett så wäldsamt slag för pannan, att han sönk till jorden. Då hans förnuft derigerom straxt äterkom, bad han ert man skulle döda honom eller lägga bo: nom i bojor, emedan han kände, att han war angric pen af den mest fruktanswärda sjukdom, art han bude wattenskräck, och att han i fritt tillstånd säkert skulle göra en olycka. Han gjordes genast oskadlig; men dog: innan kort i det rysligaste raseri. Ett annat ännin 2 6 ma nn PP

30 januari 1836, sida 3

Thumbnail