ka af 9000 man infanteri och 500 kavalleri. Banden under Cabrera: och Quilez hafwa åtskiljt fig få snart de härom erhöllo underrättelse; de förföljas af Drottz ningens truppar. — De Cataloniska banden minskas hwarje dag genom desertion, och Mina skall hafwa försäkrat att de inom 2:ne månader skola wmwara tillinz tetgjorda. Några af dessa band, 6000 man starka, bafma mid Puebla blifvit slagne af 3000 Christinos. De hafwa i denna träffning förloradt 305 man, hwari: bland 4 anförare. — Rekröteringen i Arragonien år slutad, och kontingenten från denna prowins, 5084 man, år sammandragen i Saragossa, der den dagligen dfwas. Från Barcclona förmäles under d. 3. dennes att skeppet Lord of the Iles der inlupet med 484 man af Regementet Oporto. Mina hade d. 2 utryckt från Barcelona i spetsen för en cskadron Lancicrer. Det få: ges, att han genom fina Agenter låtit utdela penningar bland de Carlistiska anförarne och derigenom förledt många att öfwergifwa Pretendentens fak. Moniteuren förmäler från Behobia d. 8 dennes, att Carlistiska Artilleriet upphäfwit bombardementet för S. Sebastian och blifwit flyttadt till Tolosa. Anfals let mot S. Sebastian synes alldeles ide warit allwars ligt. Blott 2ne bataljoner hafwa qwarstadnat wid denna stad, och en wid Ornani. Guergue war med fin division wid pass 12 till 1500 man och 500 hå: star ankommen til S. Sebastian i det uslaste till: stånd. Uti Bayonne har man arresterat ett ungt Engelskt fruntimmer i manskläder, som under namn af Jonas Thomas Stralet underhöll kommunikation emellan de Spanske och de i England warande Carlisterne. Tele: grafen i Paris hade til Bayonne öfwerfört underråt: telser om hennes afresa från London. De Carlister, fom utaf Franska trupparne fördrefwos med kanonskott från husen i Bidassoa, hwarifrån de åter hade börjar en gewärseld, hwars kulor föllo på Franska gebietet, hämnas med att uti Jrun antända Christinernes hus, hwartill de olycklige inwånarne må: ste wara stilla åskådare. Underrättelser från Madrid af d. 5 dennes förmå: la att södra och största delen af westra Spanien war icke allenast lungt, utan äfwen med enthusiasm befor: drade Regeringens åtgärder. Gen. Quiroga skrifwer från Grenada att han der hwarken bar eller behöf: wer några soldater, emedan folfet år alldeles nöjdt med