war publiken så lycklig öfwer att få dricka hans te och njuta hans sällskap, att den slogs om att få in: trädcskort, oaktadt ban ide emottog andra än dem, fom wisade fig wärdige hans sällskap med att betala 4 sh. (4 R:or R:gd) 2 sh. efter åtminstone 1 sh. För att äga utrymme åt sina gäster, emottog han dem i en stor theater, och för att traktera dem, gaf han dem — ide te, utan komcdier, hwaruti ala de spelande personerne woro — förenade uti honom sjelf. Han berättade historier, märkwärdiga resor, rättegångar, anekdoter; föredrog, parlamentstal, komiska national: sånger och) alla slags löjligheter, och understöddes der: wid af åtskilliga förklädningar, som han ombytte med en utomordentlig hastighet, och hwarmed han förån: drade hela sitt yttre, fina ansigtsdrag och sitt uttal få, att han war likaså många alldeles olika personer, som der förckommo i hans framställningar. Hans outtömliga humor och den lätthet, hwarmed ban i ett ögonblick förwandlade sitt jag vill de mest Pontraftes rande komiska personer gaf honom alltid fullt hus. Han hade också derigenom den stora fördelen att all: drig behöfwa förändra fina pjeser för personalens fjufdom eller chikaner, hwarföre också hans skådespel njös to det största bifall och tillopp, ända till dess döden flog bela truppen ihjäl. (Jnsändt.) Den Blinde. Ewig natt mitt öga täcker, Skall då aldrig dager gry, Förr ån döden lifwet släcker,