det börja antaga en allwarsam karakter. Rumelioter: ne räkna 4000 man under wapen och flera af Suli: oternes mest ansedde Anförare frå i spetsen för dem. De ferdra sina rättigheter och en Nationalförsamling. J Peloponnes rädslår man huru man stall funna gö: ra motstånd uran någon bewäpnad makt. Ingen tåns fer mera på att bekämpa de missnödjde med makten. Det förjudes att Konungen blott känner en del af sakernas ställning; dock wet han så mycket, att det gifwit an: ledning till ett häftigt uppträde mellan honom och Grefwe Armansperg, hwarefter han befalt denne, art äterkalla Kolletti. Detta rykte har wäckt mycken till fredsställelse. Äfwen med Kyrkan har ocnighet upp: stått. Biskopen af Karystos war nämligen ställd un: der tilltal, men blef frikänd af Synoden; dock hindras des han af Polisen att lemna Athen tills en annan blif: wit insa tt i hans Embetc. Detta har uppbragt hela Presterskapet och Prelaten har ingifwit en protest till Konungen sjelf, hwari han uttrycker sig med en kraft och styrka, så att den kan anses som ett Manifest mot Kyrkans waldsamma undertryckande. Uti en strifwelse från Triest of d. 27 Nov. Heter det bland annat: Det pastas sasom säkert att Rifskane lereu Grefwe Armansperg ämnar med Konungen af Båjern återwända til fäderneglandet. Deremot stall, som man försäkrar, Hr v. Mieg, som befinner fig i Konun: gens swit, qwarblifwa i Grckland, för att sasom råd: gifware frå wid den unge Konungens sida, sedan nu snart alla öfriga Bäjerska Statsmän hafwa lemnat landet. J afbidan på Konungens af Bäjern ankomst förhålla Grekerne sig stilla; likwäl tyckes en allmän jäsning herrska i landet, och på många ställen wägrar man att betala skatterna eller tionden. — De i Medelbhaf: wet warande Franska och Engelska krigsskepp närma sig, som det förljudes, de Grekiska farwattnen, utan twifwel, för att i alla möjliga fall wara till Hands. — ANS Panorama. Den Engelske frådefpelaren Mathews, fom till stor sorg för alla Londons gentlemen, hwilka tyckte om att få sina lungor skakade, bortslumrade på sina lagrar den 27 sistl. Augusti, war en i sitt slag mår: wärdig man. Hans inkomstkälla war egentligen att gifwa te? och att wara bemma,? — något fom fo: ftar andra vått mycket, men inbringat honom manga tusen pund sterling. Når Mathews annonserade: I afton gifwer jag te eller i afton år jag hemma,