un ee 2 9 Te ett nytt anfall mot Bohobie, emedan Franska gedielet derigenom skulle kränkus. Carlisterne hade derföre Of: wergifwit denna plan. — Södra Fransko bladen bes, fräfta underrättelsen om träffningen wid Lerin den 17 Nov., hwilken warit tämligen blodig. Drottningens truppar hafwa uti Estella latit fängsla 17 ansedda Carlister, af hwilka 12 emot en ansenlig lösen äter blefwo frigifna. Såsom repressalier häremot bar Gen. Eguia den 19 Nov. låtit fasttaga ect lika antal libe: ralt sinnade inwånare uti Estella, hwilka måste betala dubbel lösen. D. Carlos skall hafwa afslagit ett af Gen. Cordova honom erbjudit stillestand. Frankrikce. Paris den 1 Dec. J går återwände Deras Maj:ter Belgiernes Konung och Drottning härifrån till Brusssscl. — Den 2 Dec. Wåra tidningar omtala alltjemt nya rustningar fill sjäås, bwilka pasiås wara riktade mot förenade Staterna. Från alla punkter på Atlantiska kustca strifwes om der förchafwande rustningar, bil: ka sonas med största werksamhet bedrifwas uti Brest. Fregatterne Dido och Terpfichore hafwa intagit sina besättningar och äro färdige att utlöpa. Besåttningen på linjeskepget Jupitrr skall ökas till 800 man, på linjeskeppen Jena och St. Petri arbetas med mycken drift, krigssteppen Alier, Loire och Recherche skola wid förstå gynnande wind gå till segels, ed) uti Cher: bourg frall linjeffeppet Genercur utrustas och 500. e sjomån dersiädes uttagas. — Så wäl i går som i dag äro wåra blod fosselfatta med dessa krigiska aspekter. Många tro, att Frankrike ämnar agera offensift, men Åidniagen Rational tycks hålla före, att af hata affären blir ett intet. — Benovateur påstår att Hr Boisale Comte, en af wåra skickligaste Diplomater, ofördröjligen stall af: gå med en utomordentlig mission till Presidenten Jackson. — Er telegrafdepesch från Toulon af d. 28 Nov. för mäler från Sran den 22, att Hertigen ar Orle ans das gen förut dit anländt. Armeen skulle den 24 eller 25 sätta fig i marsch mot AbdeizKader. — Här wistande Polackar firade i förrgår, den 29 Nov., arsdagen af deras sista revolution, Man har anmärkt, att wåra Autoriteter denna gång icke sasom förra åren lagt binder i wägen för firandet deraf, och ) man fan lätt föreställa fig buru denna owanliga tor: lerans tydes. Wid högtidligheten fördes ordet af v. Lasteyrie, Lafayettes anförwandt, en af Polens ifrigaz: ste wänner. Han höll det första talet; derefter talade: Gen. Östrowski, Hr N. Lemercier, Gen. Roman Solz: tyk och Ör Sarrans. Den sistnämnde uppmanade Der genom politiska meningsstridigheter ofta stingrade Poefackarne till endrägt. Många tryckte hwarandras hån: z der och fattade den förefats, att glömma de gomla stridigheterna. Dessa och flera talare betjente sig af de minst skonsamma uttryck mot Ryssland och dessf Beherrikare, och Soltyk ispnnerhet warnade Tystland? för en iavasion af Moskoviterna. ö Danmark.