SER jr vVESPESBSt BEWS :20 — — 1 — — — CItländskt MRytt. Frankridke. Paris den 26 Nov. Expeditionen mot Abdel: Kader, fom redan är börjad, stall beftå af öfwer 12 man, hwilka före slutet af denna månad skola wa: ra förenade i Provinsen Oran. — Man talar mycket om den Diner, fom i förr: går gafs i Tuilerierna, och hwilken von Pahlen jemte Ministrarne biwistade. Denna omständighet, i förening med de Barantes afresa, anses som en slags försoning mellan begge Makterne. Man berättar till och med att efter taffeln en formlig försoning skett emellan don Pahlen och Hertigen af Broglie; deremot fortfar den förstnämnde att wara kall mot Thiers, fom ban ans fer såsom den, hwilken ingifwit J. des Dehats den anda, fom uttalar fig i dep artiklar om Kejsar Ni: kolai tal. i Jtalien. Paris den 26 Nod. Senaste underrättelser från Genua förmäla åter om de rustningar, fom i derwaz rande hamnar förchafwas. Maa tror arr inom få dagar 10 skepp skola wara segelfärdiga. Af truppar, som icke höra till besättmingen, finnas der redan 1500 man och 300 artillcrister, och mwånras flera efter. De transporter, fom till Carlisternes undsättning woro bestämda till Spanien, åro jemte det ångfartyg, som skulle eskortera dem, ännu ide afgangna, förmodligen af fruktan för de Engelsta, Spansta oc) Portugissiska fFrryssare, fom uppehålla sig utt sodra delen of Genus siska wiken. — — LCist ankomna bref från Åtalien innebålla ingen: ting mera om något formligt uppror på Sardinien, utan omnämna blott ett hotande missnöje, som tan: ledning af nya tryckande palagor wisar sig bos folket. Man will anmärka, att Portugisiska och Spanska Res geringarne, emot hwilka Hofwet i Turin hittills vi: sat sig så fiendtligt, icke skulle wara få alldeles ofun: nige om dessa rörelser, hwilka ingifwa Sardinska Ne: geringen så allwarliga farhagor. Den 28 Nov. Nu försäkras från flera Hål, att hela uppgiften om ett uppror på Sardinien är ogrundad, och att Piemontestska Regeringen sjelf bes främjat famma rykte, för art derigenom dölja åndar målet för def rustningar, som egentligen frulle wara att understövja D. Carlos sak. En förordning af Au: toriteterne uti Piemont, hwaruti allt hwad som kom ifrån Portugal, förnekades inträde, anfes i allmänhet såsom en politisk åtgård, då sednaste underrättelser från Portugal icke innehålla det ringafte om någon derwarande epidemi. Spanien. Spanska tidningen Espannol skilörar underråt: teljerna från norden fåfom mindre gynnande: fonner:z ligast skall Carlisternes rörelse uti Åragonien wara af mindre betydenhet ån man i början förmodat. Sam: ma fianina klandrar, att Madrids garnison ide bry: — — —— Lr not, so rode ar na tra slutet geringe blifwit niska s aldrig id stöl Jnstiti mal Då bodd. beslagn att så uppgi! ännu J påltan ferense att Of wägra för Du konfer synner gi fwer samme ännu Konun icke i U gå til framg rarne, de mi ne ute weren hjorda med d gifwa isynne nom i bar de man. J ske Af Weath londen C. Se DM Herrar man C