sägliga bewis derpå, att månen år bebodd liksom jors den. Hela Europa beswarade med löje den Bäjerska Astronomens förklaring; men han war ihärdig i sin sats. Tyska tidningar ha meddelat resultaterne af Professor Gruithuisens och def. lärde medbroders, A-: stronomen Schrocters, observationer. De ha trott sig finna: 1) att vegationen på månans yta sträcker sig från 55:te latitudsgraden i föder, till! 65:te latitude graden i norr; 2) att från 50:de latitudsgraden i norr till. 47:de latitudsgraden i föder man röjer omififån: neliga spår till lefwande warelser; 3) att några af kännetecknen till mån-invånares tillwaro åro: tillvådligt synbara; att man i denna planet kunnat upptåda större wägar gående i flera riktningar, och i synnerhet en kolossal byggnad, belägen wid pass under planetens cqwator. Alltsammans liknar, till utseendet, en stor stad, inwid hwilken dessa Herrar sett en bygg: nad uppförd såsom en med utanwerk försedd för: skansning. ö J en tidning, som utgifwes i Stettin, framftålles den fråga till. de Pommerske Landtmännens befwarande: hwarföre de ide mer winlägga fig om att od: la Wicker, i stället för Ärter och andra wårsäden, då de funna införas i England mot en fastställd tull af 10 fb. Sterl. pr quarter och derigenom kunna anses för en, ej förändring underkastad handelswara, under det andra spanmålssorter, och måhända de fleste, derifrån äro utestängde genom en tull, som nästan gränsar till förbud? Hwad säga Sweriges Landtz män härom? T — Danmarks statsskuld utgjorde den 1 Jan. 1835 omkring 129 och en half million Riksbanksdaler (unz gefär 295 mill. R:dr Riksg. i Swenskt mynt. Något mer än hälften deraf war inländsk stuld. Räntorna å statsskulden uppgå årligen till 4,775,264 Rbdr. För år 1835 wisar sig ett deficit i Danska finanserne af: omkring 300,000 Rbdr, fom troligen: kommer att ån widare ökas.