Från: Paris skrifwes d. 7 Nov.: Ehuru man ci. fan betwifla, att Drottningens truppar wid de d. 27 och 28 Ckt. mellan Vitteria och Salvatierra förefalls na träffningar lidit någon: förlust, äro likwäl under: rättelserna derom ännu mycket motfågande. Man har, säger Moniteuren, ännu icke erfarit nägot mera tillförligt om affärerna den 27 och 28 Okt., än det wi i förrgår berättade. Dagens depescher inskränka sig att: anföra de rykten, hwilfa Carlisterne låta circulera; men desse rykten, som bära prägeln af den hos detta parti wanliga öfwerdrift, finna bott föga tromwårdig: het, tv hwar och en wet, huru Carlisterne, fom stå närmare gränsen ån Christinos, begagna denna frållning, för att utsprida nyheter af alla flag, hwilka ffola ingifwa deras anhängare mera förtroende? Äfwen de nyste berättelserna från Catalonien och Arragonien läta gynsamma för Carlisterne. J förfte nämnde prowins skall Carlift:defen Guergue hafwa slagit twenne corpser Christinos och fråntagit dem tre kanoner. Rörande Arragonien förmäler ett bref från Saragossa, att de utryckta reguliera trupparne och mir lisen blifwit af det Carlistiska Kavalleriet förföljde och måst draga sig tillbaka till staden. Frankrike. Paris d. 6 Nov. Frankrikes betydliga Prigs: rustningar i Afrika och Hertigens af Orlcans deltagan: de i expeditionen gifwa mycken wigt derät i hårwaran: de diplomaters Ögon. Man har tilläfwentyrs icke Ålemnat detta tillfälle obegagnadt, för att wäcka mif:troende mellan Portens Gesandt och wåra Ministrar. älfwen Lord Granmille skall hafwa begärt närmare upplysning om expeditionen, och protesterat mot Fran: ffa besittningarnes utwidgande i norra Afrika. Från de twenne corpser, hwilka bilda obferiwar tionsarmeen wid Pyrencerna, skola, som det berättas, fyra Regementer ingå i Spansk sold och förenas med fremlingslegionen. Från London strifwes d 7 dennes: I den politi: a werldens högre regioner heter det, att det direkta ndamålet med Hertigens af Orleans resa till Medel-. hafwet icke egentligen är ett besök på Corsica eller för tt deltaga i det Algieriska fälttäget, utan snarare en nskan, att liksom inkognito och af en händelse besöka e Ncapolitanska Prinsessorna, hans kusiner, för att å detta sätt befordra möjligheten af en förmälning ed en af dem. — —