fa partiet, som nu tyckes wara det öfwerwägande. Man anser det derföre såsom afgjordt att hwarken Engelska eller Franska Kabinetten numera tänka på någon. intervention. — D. 19 Sept. Ett af de ministcriclla bladen pästår att den afwikne Pepin tyckes wara djupt ms wecklad i Fieschis mordplan; Fieschi hade bott hos honom ända tills han flyttade till sitt rum wid Boulevard du Temple. Sedermera hade Pepin twå dagar före explosionen förswunnit från sitt logis. Äfwen skall Maurcy icke kunna fria sig från de mot honom förckomna anledningar om delaktighet i brottet. — Kongl Swenske Gesandten tillkännagifwer i wår ra tidningar, att af alla underrättelser om famman: komsten i Kalisch, om Konungen, Kronprinsen, Stock: holmska Hofwet och dess Gesandt i Wien, hwilka ens Nat några tidningar till dem stulle hafwa ingått, tuz gen enda till dem ankommit, och isnnnerhet alldeles icke beträffande sammankomsten i Kalisch. YAg? —— (CS — — oo Bnånorama. Från cn Bokhandck i Heidelberg utkommer innan fort: Nateriolier till Caspar Hausers Historia, fame lade och utgifuc af Grefwe Standbore, hwilka icke ffor la lemna naget tu ifwel öfrigt om denne gätfulle per: sons egentliga karakter. Carleruberstidningen förkla: rar sig bempndigad art motsäga ryktet att Grefwe Stanhope stulle bhafwa utfäst en premic af 1100 P. St. för den bästa Juridista bewisning att Caspar Hauser icke war någon bedragare. — En Fransk Timmermon, Goönot, fom i hepp att finna en fördelakti; utkemsi engagerat sig med en tid Merico afgående erpeditien ech i sådant ändamäl med amilj seglat öfwer til: Åmerika, wöttes wid fin an: komst dit af idel missöden, hwilka snart försatte bor nom i i ctt alldeles utblettadt tillstäånd. J fin beflas ganswärda belägenhet söfkte ban ett fartpg, hwarpå han kunde återkomuma till Frankrike, och en Hang landsman, en Fransk Kapten, blygdes icke att af Ho: Inom, en fattig arbetare, jemte sin familj bragt i det diupaste elände, begära 1500 Frank för öfwerresan. Det war då som Kapten Bolin, hemma i Gefle och förande Swenska Fartyget Neptunus, såg denna far milj, Gonot, dess sjuka hustru och 2 små barn, nåra att dd af hunger, tog dem ombord och födde dem uti 144 dagar under refan från ÄAmerika till Marscille.