FERM SR PH TUSIIE OPEN itF) KE (etretscil UC olCf:wo HOT: tagne af trupparne med ett gladt hurra. Framför Rysta truprmassan, fom war uppställd i batoljongkolonner, siodo 1590 kanorcr, fom började salutera, då Preussarne uppnått Ryssarnes bägra flygel. J frets fen för Nreussiska trupparne red Kejsaren of Ryssland, uti sitt Regincates uniform, och Konungen of Prcusfen i första Gardctrogon entets uniform; efter dem följde Kejsarinnan of Lirssland, fom i aren vidflådning och med hwit Rysk mågsa, war i spetsen för Chevalter:Gardcsregemenret, fom kommenderas af ben: ne. Preussarne och Ryssarne heljade hwarandra med Ilifliga glädjerop. TT DAMMA DIS ememm— Ett Franstt Blad meddelar följande tablcau fs Åwer de cClifa stpnader, hwari Regeringssystemct from: strådt sedan Julirevelutionen: I Juli cch Åugusti 4630 (beter det) war ordet FRepublif ingenting mindre än en seräckbild för fon: tasien. Twårtom, man lctraktade en populär thron, med republifanska inmitutioner, såsom alla Negeringss ormers Elderado. DA för tiden aftade man fig wäl att påsta, det begreppen MWenarki och republifans ska tnftitutioner woro siridiga. Nära med hwaran: ra förbundna, utställdes de till ett mål fer felfets sogljudda bifall. Ecen bår den bästa af alla repuc kuker, repade en wälkänd stämma till den under Pa: ais Revals fönster samlade mängden. Denna utbraft bifallsreop ech Ludvig Philip wälsignade dess stämma. å gafs det annu iugen infernalist lag, som hade för: hudir att förklara sig for cn Republikan. Numcra kulle åter ett sadant rop bestraffas med en depertaton till Cayenne ech dessutom med 30060 Fr. böter Nill Kåranden, emedan troligen de dubbla förbrytetfer: ma af lastligt tal a Kenungen ech Flander mot den beÅ ntliga Styrelseformen, eller Regeringens princip, deri kulle upptäckas. Da war Regeringen Lafayettes och duponts. — Men detta räckte ej långe; Lafayette och Pupont undanfruffades och med dem de republikan: a institutionerna! Man talade emedlertid ännu om ypulära institutioner, och ännu wisade sig ingen for: ägad, når man lade en särdeles wigt på orden: Frihet och Reform. ålnnu kallades Zuli-revolutios kn årorif och odödlig. Wisserligen tillbakawisades een om en Propaganda, men man widhdll ärminfto: grundsatsen om en nonsiutervention. Man skred ej er framåt, men man botade ockfå ingen frihet. Då har Regeringen Hr Lafittes. — Men det warade ej O 2 P Ö-. — 2 . 2— — Mas. Ad