hwilfen Europas stora politista imtedseh vie slyvel rag. Den war fordom ett slagtfält för Nom od) Kar thago, för Cäsar och Pompejus (2), för Cvangeliumni ech Alkoran, för Napoleon och England; nu måfte den: blifwa walplatsen för friden mellan mörkret och ljus fet, mellan slafweriet och friheten. — Alla af ffrdazid de Militärer äro uppmanade att bilda en Beteransbazr taljon och att sjelfwe utnåmna fina Öfficcrare. J Paris hade man d. 40 genom en kurir erhållit undeträttelser från Madrid af d. 1 dennes. Miniz fterföråndringen hade i denna hufwudståd gjort ett: gan ska elakt intryck. Anhängarne af Martiscz de Ia Rosas system äro af den mening, aff de fre kyg Mizi nisttatne icke åga erforderlig talent och energi; pluraa liteten af imvanarne önskade en mera fortstridande Mizill nister. Utnämningarne skola ofelbart göra ett ännum elakare intryck i prowinserna, der den radikala rörellen med så mycken kraft utbrutit. Förändriagen afa Beneral:Kavtener I Valencia, Arragonien och Catalo H — e 3 — — nien, år en mycket wågad ätgärd. De förre Gener ralsKaptenerne bade, ehuru de satte sig I foctfen fört rörclsen, likwäl bibebällit Madrioffa Kalinettets maktk få oförminskad fom möjligt; de hade af de nya Suack torne blifvit stadfästade. Men det wärrsta intryckes skall utan twifwel förorsakas af en artikel i Madrida ffa Tidningen, bwaruti Regeringen på der urck be:n siämda säkt wägrar att fammanfalta Fonftituerandali Cortes. Sannolikt skall detta hafwa till följd, atu man, liksom i Malaga, proklamerar komsiitutionen am 1812. Enligt senare berättelser från Madrid af d. 4 d:s8å hwilka med kurir ankommit till Paris, hade Drotti ningen förklarat ledamöterna af alla Juntor för rebell! ler; en ätgärd, fom likwäl ide förskräckte någon. Rörande Drottningens föregifna flykt till Burgowi förljudes ingenting tillförligt. På Börsen i Paris, sa des det, att Gardet och Ministrarne atftljt hennen Några låta henne redan inträffa i Bordcaut och sä. ta stottet i Meudon för henne i beredskap. Men hwarn ännu icke ägt rum torde snart inträffa. Onm Frankrike ännu länge skall förblifwa en blott äskåda! re, år swårt att afgöra. Det påltås, art man ftal hafwa föreslagit Marskalken Svult att i händelse a en intervention åter emottaga Krigsnunistersplatsen i emedan ban år mera inöfwad i administratienen, 61 Marskalk Maison; men den förstnämnde skall hafwan förestagit oantagliga wilkor. De Ministeriella bladen iakttaga tystnad, med undantag af Monit. du Commeg ce (H:r Guizots organ), fom tror att råtta tiden äd förbi. Qvaftzinteroentionen har helt och hållet miss lyckats. Engelsmännen ledo wid deras första manträffning med Carlisterne ett nederlag, Portugi sarne göra halt wid gränsen, och fremlings-legionen wo icke hwad den skall företaga sig i Catalonien. 2 — 2