het woro i stånd att trygga thronen. Man anser den wara ett slags diplomatisk not, som skall bana den af folket walde Konungen wägen till Dictaturen. Spanien. Det bar bekräftat sig, att Carlisterne lidit ett nes derlag i Aragonien. Guerra förföljde dem och har fråntagit dem fångar och) deras byte, hwaribland myc: ket guld och silfwer, som de rånat från kyrkorna. D. Carlos och Moreno frå ännu beständigt med den Carz listiska hufwudstyrkan i Estella, oc) Cordowa håller fig emellan Lerin och Logronno. Det berättas, att Carlisterne åter ämna göra ett försök mot Bilbao. Ett ångfartyg har öfwerfört 4 kompagnicr Engelsmän till Portugalete. Christinos förbereda ett anfall på Ernani, och en rekognosering mot denna plats bar redan skett. An: fallet skall ste of Engelska Legionen i förening med 3 ESranffa bataljoner. (En senare underrättelse gifwer anledning förmoda, att anfallet misstyck ats, hwilket stulle wara of få mycket större betydenhet, fom Gen. Evans sjelf skulle kommendera detsamma.) Latre är i Gen. Quesadas ställe utnämnd till Bencral:Kapten i Madrid. Provinftal:Funtan i Aragonien har tagit det wig: tiga beslut, att tills widare inga penningar skola fån: das till Madrid. — Förhållandet i Aragonien; Valenz cia och Catalonien år ännu beständigt detsamma, det will säga, för ögonblicket njuta dessa prowinser fullkomlig oafhängighet, och Jsabella den Andras rege: ring erkännes blott till namnet. — D. Carlos skall hafwa begagnat fig af dessa prowinsers tillstånd på ett sätt, som gör det wacklande Kabinettets ställning ännu mera kritisk. Han har nämligen tillbudit de prowinser, fom inbegripas under Konungariket Aragonien, att han will gifwa dem alla de företrådesråttighe: ster, fom de före Philip den Andres tid ägt. Man hop: pas dock att hufwudmännen för rörelsen skola akta ssig för att löpa i denna snara. — Andra berättelser förmäla, att deputationer från de rebellska promwinferna ankommit till Pretendenten för att tillbjuda honom Spaniens krona under wilkor, att han skall återgifwa prowinserna fina gamla företrädesrättigheter och Sf werhufwud en foederatif författning, hwilket han skall hafwa afslagit. Juntan i Barcelona skall hafwa beslutit att erbju da Gen. Mina öfwerbefälet och i detta afseende sändt en deputation till Frankrike. slfwen i Jaen, Grenada, Corunna och Hå ön T