Article Image
tv 144 2 192 2 24 2 219 per ee AST hiand porr på ne DM gen bade de arbetat sig in uti ett hus, fom stöter till en närbelägen gata, hwårest flera wagnar wäntade dem. Caktadt polisens alla eftersökningar har man icke kunnat artappa en enda af de afwikne, hwaribland de mårtlias stc woro: Cavaignac, Guinard, Jmbert (från Marseille), Lebon, Armand Marrast och Bigz nerte. Kersausic, fom förrut innchaft källarnyckeln, hwilken nu war honom frantagen, har qwarstannat. — Nagra tidningar pastå, art polisen warit medwes tande om hela saken, samt till och med befrämjat den, — Den förklaring, som de anklagade fere deras flyft uppsatt och latit införa i Nessager, bar ful: jande lydelse: Undertecbnade April: anklagade weta, att de äro Allmänheten räkenskap skyldige for deras bandlingar, och afgifwa derföre följande förklaring. Beröfwade sina naturliga Domare hafwa de länge hoppats, att den politiska diskusionen inför Pårsråtz ten stulle gifwa dem tillfälle arr högtidligen ådaga: lägga deras politiska åsigter, och att angripa deras fi ender i fronton. Efter att hafwa sett sig bedragne i detta hopp, trodde de åtminstone att de waldjambhe: ter, hwarmed man botar dem, skulle gifwa dem till: fälle att wisa fastheten af deras beslut. Nu bar allt detta förändrat sig. Aristokratien har bäfwat tillbaka för en allwarlig diskusston; det orättwisa Tribunalet wågar icke inlata jig i en werklig strid. War sak är stiljd från Lyonesernes sak och uppskjuten. Wår fan: genstap, som redan warat i 15 mänader, skall wara ännu längre. Man har säkert ännu aldrig wisat nå: got wera omisskänligt förakt för rättskänstan, än mot oss; aldrig har man drifwit ett skändligt spel med den persenliga säkerheten längre ån med wår. Ehuru wi redan långe warit i ständ att förskaffa oss friheten å: ter, hafwa wi doeck hittills ite gjort det. Men Pårs: rättens sista beslut rörande stiljandet af wår sak från Lvonesarnes, har gifwit of signalen dertill. Wi bryta upp! wi bryta upp utan att frukta för att detta wårt sicg skall misstydas. Nationen wet, att wi äro att finna öfwerallt dit wår saks intresse kallar of, äfwen om det wore i fängelset; wi skola återwända dit, då wåra bästa wänner, de, hwilka såsom gisslan hafwa inställt fig från Lyon, S:t Etienne, Luneville, och de andra Parisarne genom deras intresse falla of der: till. Det år tid, att mån med hufwud och hjerta, i ett land, der man talar få mycket om motstånd mot förtryck, gifwa ett cxempel på ett fådant motstånd, i det de göra förtrycket låjligt och fruktlöst genom att med egen fara undandraga fig detsamma. — S:t Per

25 juli 1835, sida 2

Thumbnail