ler läge i luften, måtte afstandet från jorden warit ganska betydligt och dess storlck i förhällande derefter: och att den ägt en alldeles owanligt stinande egenskap, bewisas derutaf, att solen Då stod nåra på fin higstar böjd å himlahwalfwet och sken i sin alldra starkaste glans, på en den klaraste himmel, utan ringaste tec: fen till moln eller dimma och med en hetta af 420 Selsi. Wid ett sädant solens sken, plågar alla andra: stinande froppar förlora sin glans, likwäl wisade det: ta fenomen ett sken lika så kraftfullt, fom den mest: lpysande stjerna ten klar winternatt. — For öfrigt an: märkes att luften fyra dagar före och fyra dagar efter detta fenomen, war ganska warm och klar. Enligt Nyare Äftonbladet N:r 53, under ubris fen Norrköping, uppgifwes att resande emellan Mels by Gåstgifwaregard och Egendomen Etjernivif objerz werat der samma, neml. en bred eldstråle nedfortanz de från Luften, hwilken i likhet med äskan dels böj: de, dels sånkte fig, ech att en tryckning i luften ful: le förmärkts. Detta war ite ferhallandet för åfra: dare bår i orterne, utan syntes skenct hafwa en jemn och) stadig gång, i likhet med wanliga stjernskott, fom ferut är nämndt, eck troligen bar förhallandet der: warit detsamma; men utan twifwel bar wagnens rös relse, hwarifrän de resande äskådat fenomenet, föror: safadt, att det synts dem, höja och sänka sig, icke hel: ler bar någon tryckning i luften bår warit känbar. — Jnsåndarcn, sem bor på 569 267 N. Latt. och 59 147 Wäster om Steckholms meridian, obserwerade nåmne de fenomen rått öster ut wid ungefärligen 45 graders 3 höjd, kleckan precis 11, 7 mir. förm., och tiden fom erfordrades för desi lopp frun nämnde punkt ech till Och nedgång i Norra horizonten, utgjorde 37 fefunz der. — Om någon obserwerat det på större höjd eller mera tydligt, har insändaren icke kunnat utforska. Önskeligt wore, om någon Wettenskapsman hade obserwerat detta, och bebagade i allmänna tidningar: ue meddela fine tankar om orsaken till och förhållanz det med sådane sållsynte ting i naturen, på det att få wäl de, fom ännu tro på den store Eld-drafens och Gamle Ormens resor kring jorden, fom de hwilka älska kännedom om RNaturens underbara werkningar, måtte erhalla någon upplysning. J Paris har en una Tyska, wid namn Bilbede mine Schmitz, afhändt sig lifwet, emedan hennes ål: ffare warit nog chöflia ett låta en angelägen resa bins: dra henom från att följa henne på en bal. J hennes rum der manfann henne död, låg, femte ett uppslaget exemplar af Werther på Tyska, ett bref till hennes familj, der hon underrättar densamma om sitt beslut. NIIiade. Undersföitnanten mid Skånska OragonRegementet Eriherz : te Sten Malte Ramel oc Fröken Wiwiqua Angusta